Aftonbladet – 29 augusti 1871, sida 3

ITredag. se————— Strödda underrättelser. Försäkringsväsen. Uti engelska tidskriften The Insurance Record för den 11 Aug. läses följande ledande artikel: Förmågan, att bedöma tidens utsäde och at förutsäga hvilka frön som skola gro, förblir ännt ett önskningsmål. Framtiden är en förseglad bok såväl med afseende på naturens verksamhet, son ock i fråga om händelserna i verlden. Lika omöj ligt som det är att förutsäga resultatet af någo experiment, är det att tydligen förklara detta re sultat sedan det visat sig. Detta besannas på et slående sätt af erfarenheten med försäkringsbolag Betraktom ett halft dussin bland. dem, som eta blerades samtidigt och synbarligen under lika vil kor, och af dessa skall kanske ett förete en ko lossal framgång, två åstadkomma ett hjelpligt re sultat, och de öfriga leda till ruin. Söker mar efter orsaken till dessa olika resultat, så upptäc kes ofta på ytan ingenting som kan leda oss i vår undersökning. Tidsförhållandena och verknings: kretsen ha varit lika för alla; men medan det ena fröet gror och frodas, ligger det andra i jorden och dör bort. Detta får tagas såsom en allmän sanning. Det finns likväl undantag; det finnes några fall, i hvilka man från första början med lättbet kan förespå antingen framgång eller ruin, och Royal Insurance Companiet företer ett sådant undantag. Hvar och en som hade tillfälle att uppmärksamma den energi och företagsamhet, den intelligens, det sunda omdöme och köpmannamod, som förenades uti detta bolag från dess första början, måste ovilkorligen säga sig att det skulle blifva något ovanligt, något liknande skogens jätte i profetens syn, under hvilkens grenar alla fåglar i luften skulle församla sig. Äfven om man då icke skulle vågat förespå den kolossala utvidgning, som det sedermera tagit öfver båda hemisfererna, förefinnas likväl från början alla vilkor för dess ovanliga framgång. Man har vant sig vid den häppad, som hvarje nytt bokslut, hvilket Royalkompaniet framlägger, ingifver; och likväl förtjenar fortfarande hvarje bilans-extrakt att uppmärksammas, och icke minst det nyss kungjorda. Bäåde afdelningarne, brandsåväl som lifförsäkringarne, visa ett jemnt framåtskridande. Brandafdelningen har lemnat under sistförflutna året den största behållning i följd af den stora tillväxt i dess verksamhet och de inträffade minskade förluster; och är detta så mycket mera anmärkningsvärdt, som i allmänhet brandförsäkringar äro den farligaste bransch för ett bolag. För att göra brandförsäkringar vinstgifvande i längden erfordras en ovanlig skicklighet; och har Royalkompaniet genom de storartade resultat det uppvisat i denna äfventyrliga bransch, gjort sig i sanning förtjent af det allmänna förtroende det åtnjuter. Lifförsäkriogar medföra mindre risk, och det väcker ej förvåning att bos ett väl organiseradt och klokt administreradt bolag finna en stadigt stigande framgång i denna bransch. Allmänheten betviflar ej längre sundheten i sjelfva principen att försäkra sitt lif. Erfarenheten bar så grundligen bevisat riktigheten af denna princip, att det icke längre behöfs vidare argumenter; det enda, som allmänheten numera begär för fullföljande af nämnda princip, är öfvertygelsen att ett bolag erbjuder den erforderliga säkerheten och sådant förtroende vinnes endast i tidens Jängd och genom affärernas naturepliga tillväxt. När ett bolag, såsom Royal komp, alltid håller sig i främsta ledet är efter år och alltid tilltar i sina förgreningar öfver jorden, blir tillväxten af dess lifsbransch en sjelfföljd. Så långt det engelska bladet. För vår del tro vi, att tidpunkten nu skulle vara särdeles gynnsam, då förtroendet till de utländska försäkriogsbolagen, genom katastrofen med Albertbolaget och åtskilliga andra företeelser blifvit så väsentligt rubbadt, att skapa ett större svenskt lifförsäkringsbolag, stäldt under verksamma kontroller från det allmännas sida och icke befattande sig med brandförsäkringar. Vetenskapliga forskningsplaner. Tiberns flodbädd. Vi berättade för några dagar sedan, att man i Rom umgås med storartade planer tiil stadens omreglering och försköning samt att bland annat fråga är om att leda Tiberns strömtåra i en annan riktniog. Detta sistnämnda företags syftemål är dock egentiigen vetenskapligt; man tror sig nemligen skola i Tsberns gamia bädd kunna öra en rik skörd af forosaker. Times innehåller ett bref i detta ämne från en korrespondent i den italienska hufvudstaden, hvilket vi här meddela: Ett af de första resultaten af det nya lif, som ippstår i Rom till följd af den verldsliga påfver unktens fall, blir — skrifver korrespondenten — örverkligandet af en plan, som länge varit påänkt, men hvilken under den våfisa styrelsen :anske aldrig skulle ha kommit längre än till ett bestämdt och sväfvande chimeriskt rojekt — vi nerna undersökningen af Tiberns flodbädd. Italiearne, som nu för första gången sedan Konstaning tid finna den stora staden verkligen vara deas egen, ha en nästan gränslös, men dock icke fvordsifven föreställning om de konst-, arkeoloiska och andra skatter, som ligga begrafoa under len gula sand, floden bar samlat på platsen under 0 sönaste 3000 ären Hvarje revolution har fått : rlägga sin skatt till floden, säga de. Det var Tiern, som mottog en impopulär kejsares bildstoer, hans rustning, till och med hans diadem och ! friga insignier, äfven då icke sjelfva kroppen katades i vattnet. Under olyckligare tider, då Alaik, Genserik, Totila eller i senare tider normaneyng, sueverne och österrikarne anföllo stadsporarne, hade invånarne, hvilkas lif stodo på spel, igen annan utväg att gäcka inkräktarnes snikenet än att åt Tibern anförtro det rof, som eljest undvikligen skulle ha fallit i plundrarnes händer. 7 Tibern skall ha sin anpart, är ett allmänt ordtäf hos nutidens romare, och det allmänna recepaklet för allt hvad som förlorats har vidare rikts genom eldsvådor, öfversvämningar, vrak af artyg, lastade med forntidens och medeltidens ikedomar, samt materialierna efter förstörda temel och palatser, vid hvilka floden erbjöd det bevämaste sättet att rensa tomterna. Vi kunna inka oss, hvilka underverk skulle fågna våra biicar, om vi kunde befalla oceanen återlemna Ut hvad den döljer i sitt djap Men Tibern ka öfver, om icke en så omfattande och ik, åtminstone lika intressant mgagld af fornO 1 ingar, allt. d ibbadt under. ae LJUD tilUvtalr, som ör hela ket