Aftonbladet – 28 augusti 1871, sida 2

klippt ett mönster. Detta brott hade blifvit begånget för sex år eedan, kort efter det hon kommit till fsmiljen BSinciair; onkel Daniel hade då fördömt henne såsom lättsinnig, fåfänvg och tiillgjord, och han hade från denta dom icke subtreherat ett jota. Hans ideal bland qvinvor vsr den som baskrifves i Sslomos ordspråk. Hon, som stiger bittida upp och går sent till sängs, som håller sina pigor till srbete, och om hon också icke spinner lin till husets behof, dock ser efter att det spinnes ordentligt och tillräckligt deraf. Det vedervärdigaste på jorden var honom en qvinna med skönhetssinne och artistiska böjelser. Anethema, Maranatha. Om onkei Daniel var en oslipad diamant, var Ketty i stället en med maånvga facetter. Henres karskter var en gåta för hennes omgifoing och — för henne sjelf. Hos henne fanns en så underlig blandning af det hvardagliga och det sublima, af köld och värma, af kärlek och hat, ech här och der en liten bit romantik, att det var omöjligt, att fälla ett bestämdt omdöme om henne. Åfven det allra minsta värskapsprof kunde komma henne att i dag tillbedja en vän, som en lika obetydlig omständighet i morgon kunde komma henne att hata. Den ena veckan arbetade hon som en slaf; den andra gjorde hon ingentiog och var likgiltig för allt. En nyckfall markatta., zade orkel Daniel, Det fanns dock en person, som aldrig led af Kottys ombytliga lynne, nemligen herr Sinclair. Honom var hon oföränderligen lydig och tillgifven; hans vilja tycktes vara hennes lag. (Forts.