STOCEHOLK dex 28 Aug. . M:t afgifra memorial i afseende på de irslag rörande försvarsorganisationen, hvilka sola framläggas för den i dag 14 dagar till ammanträdande urtima riksdagen, är nu ryckt oeh blef sistlidne lördags e. m. utdedt till i hufvodstaden varande riksdags-: vän, liksom exemplar deraf med posten eamma fton lära blifvit skickade till samtliga ils aodsorten verande ledamöter af riksdagens: åda kamrar. j L f I t Det af krigsministern statsrådet Abelin tilll! S ( I L Det är ett vidlyftigt opus, upptagande, in,etäknpadt bilagorna, 115 sidor 8:o, hvarfire let icke är ozs möjligt att in extenso med-: iela detsamma. Vi aftrycka längre ned i ladet sjelfva det vu af krigsmicistern utrbetade förslaget till förordning angående förindrade bestämmelser i fråga om roteoch! usthållsinrättningen vid landtförsvaret, hyilket: itan tvifvel är det vigtigaste och det, kring vilket debatterna hufvudsakligen komma att öra sig. Krigsministern har, såsom man af hans notivering finner, ansett dana samstämmighet, wvarmed båda kamrarno i allt hufvudsakligt rodkännt värnepligtslagen, innebära en annaning för regeringen att ånyo framlägga letta förslag med de modifikationer, som leri af riksdagen blefvo gjorda, men på samma gäng ett förslag till reglering af rostch rotehållarnes åligganden, hvilket kan jena till att förmedla meningarne och bringa len stora frågan till ea lösning. I memoriaet yttras nemligen, efter en kort recit om de resultater, till hvilka ssnaste riksdags förhandlingar i ämnet ledde, följande: Eaär sålunda, oaktadt riksdagens bifall till vissa af E. K. M:ts förslag och osktadt de betydliga anslag, som, i anledning af proositionen om statsverkets tillstånd och beof, blifvit för försvarsväsendet af riksdagon beviljade, ännu mycket återstår, innan en stora fosterländska frågan kan anses hafva erbållit en önskvärd lösniog; och då E. K. M:t, som funnit denna fråga nog vigtig att för sig påkalla ena odelad uppmärksamhet af folkets samlade ombud, a: sådan anledning kallat riksdagen till urtima möte, har jag, ehurua fortfarauds för egen del vidhåliande de åsigter i ämnet jag flora gånger tiliförne haft nåden uttala, likväl vid den utgång, frågan vid förra rizsdagen erbåillit, ansett mig pligtig underkasta det då framlagda förslaget en förnyad granskning för att tillse, om och i hvad mån de betänkligheter emot detsammas antazande, som inom 1epresentationen yppats, må, utan rubbning ef hufvadgranderna, kunna undanrödjas eller väsentligen minskas. Härvid torde det till en början tillåtas mig att, beträffande den omfattniog, som ät förevarande förslag lämpligen bör gifvas, i underdånighet anmärka, att, ehuru jag ej allenast af skäl, som här nedan torde få närmare utvecklas, fianer förslaget böra innehålla reglericg af rustoch rotehåilares åligganden, utan derjemte äfven anser samtliga de i E. K. M:ts nådiga proposition af den 26 nästlidae Januari till riksdagens pröfning framlagda särskilda frågor, såvidt de ej genom riksdagens beslut redan blifvit nöjaktigt afgjorda, böra i förslaget ingå, på det rikadagen må biifva i tillfälle att, såvidt möjligt, i ett sammanhang prötva alla äterstäende delar af försvarsfrågan, — jag likväl håller före, att, der förslagets genomförande redan under år 1872 skulle i ett eller annat fall föranleda behof af nya eller af tillökning i befintliga ordinarie anslag, framstäliningen om de erforderliga medlens anvisande då, till undvikande af rabbning i den för nyssnämnda år fastställda ordinarie statsreglering, bör till nästa lagtima riksdag avstå, samt verkstölligheten af förslaget i sådana delar derefter rättas. För en hver, som af riksdagens förhandlingar i ämnet tagit del, m3 det vara en kär pligt att gifva sitt erkännande åt den sällsporda, om en lika djup som allmän öfvertygelsa vitaande enighe:, hvarmed begge karmrarno i de väsentligaste delarne auslutit sig till hvad den nådiga propositionen inachåller, såväl i fråga om värnepligtens utsträckning, som beträffande storleken af den stamtrupp, hvilken till det uaga beväringamanskapets stöd och ledning borde förefinnas; och om än, till följd af andra mellankowna omständigheter, något riksdagens baslat i dessa frågor icke nu föreligger, torde man dock af de baslut, som hvardera kammaren för sig fattat, vara berättigad sit draga den slutsats, att hvad Eders K. M:ta nådiga proposition i barörda hänseenden inosbäåller rörande graaden för vårt försvarsväsende eger stöd i den allmänna meningen, ätvensow att en sådan förändring af denna, som hos representionen skulle kunnas medföra åsigter, motsatta do i detta fall nu uttalade, icke torde vara att befara. Mon ehuru således i fråga om hufvaddragen af försvarets organisation, nemligen värneligtens utsträcknivg och stamsystemets tillämpning, full öfverensstämmelse emellan regering och representation blifvit vacnen, äro dock beträffande sättet för stamtruppens bildande meniogarne ännu delade, och härutinnan lärer dea hufvudsakliga, fastän icke uttryckligen angifna, grunden börs sökas til den utgång, som organisationsfrågsa i sir helhet vid den förflutna riksdagen erhöll Krigsministern anser de höjda fordringar som vid värnopligtsdagens genomförande måst ställas jomväl på stamtruppens ntbildniog och verksamhet, kunna utgöra motiv för en lätt nad i roteriogsoch rustningsskyldigheten oc! fäster särskildt uppmärksamheten derpå, at! den af riksdagens kamrar, hvilkea förorda indelsiogsverkats bibehållande, boslatit en an. hållsn om nådig framställning avgående de ordnande af rustoch rotebållarnes åligganden, som kunde påkallas af stamtruppen afsedda ytterligare utveckling; ett uttalande som antyder en åsigt hos kammaren derom RASKENS AT Se ONE SI ARE ITE VATTEN ETIK