Aftonbladet – 25 augusti 1871, sida 3

FRIG SIC CSKA NiIestag 1 Spelrot — rv JUPE stes och försvonro på det mest n liga sätt, och jemte det att han uppriktig saknade dem, så kunde hin ej undgå an. märks, att han alltmera ofta måste intage sing fult på värdshus, Intet sådant. a ET wo halvnädtaden eller vr inti 88 g besökt tuder den lårga tiden så fyr han är i den vägen u ett Jefvende ; men öfverallt såg hsn rästen bara nya ansig!er bland gästerna och äfven nya källarmästare Han kom ailtmera till den öfvertygelsen ati lingenstädes är maten nu äl tillagad rom den var förr. Ingens numera säidana Darius i Knuogst 2 Istrade oxtottietter com förr hos gobben Pierre IR å Stallmästaregården, eller sädsra etufvade abtorrar som hos Klingberg frå Blå Porten eller sädan buljoug som förr hos Sellenius på Turken, eler sådan gödkalfstek som förr på Skomakarkällaren i fru Svenssons tid — eller... dock jag vill ej avföra flera at-hans rparalleler. Men deremot har allt blitvit dubbeit så dyrt, och vinerna mer än dubbelt. utan att ba blifvit battre för det. M är orsaken härtill? den ofavct som alla källarm ae er restavr de pu kallas då det utveckla i sina Iokal sin servering, och derit pris och på alla upp i a i billa gäsierou, att det do få är otmärkt, men jändå ej dyrt., säger kemreren. Nog är det rasande trefligt ett i en eter nutidens förä: ringer och förfinad sak inredd Iokelintega sin middeg eller sitt kff och order hela tiden se sin egen bill å i stora i väggar coh tak anbringade spegelöyrt nöja blir det i iltid bett p ade är han konservativ -— han her icke varit stationär, ty så enavt den nye husegaren gjort ere k få så her kaumreren flyttat, vanligen bö och alltid längre bort, och ban eom etter hvarje flyttning, ett om det så I torde hans sista bost närheten al eqvatorn, När kamrer O. here uppnå 15 pensionsäldern begärde hun risserlig sing A förmäns käken. roen hen vi da yngre inom verketi v v NG H bletva således sbeblat D vissertigen en ne karl, samla något. kaj a Bu har han vi Hgt lempat säsom r utav återberalnin Se kyldigk. etv li gamla vänver för hvi Loch kredit ej velat gå ibop, och ået icke obetydliga art, som ban lsgligen Euvunat t i landsorten, förs ast, vär han fick visshet om, döden öfrverras kö ste ivgan test amente ? been upprättas till i bort böra RE Samr ca dag k rer 0. sade tjensten han gina änna qv d pre få an den Kr Liden tili tomta, id — hen 0: far ma cp fin med verm Madiran — en tätt myckes lycka och ite sior och hvilken erkände båda As graive Woyna som iskt räfingmenta, men som plö farhg, sedan öfverste A., efter att ha ävt fem Jsussin ar de frusna osironea och d:uckit e telj varm Madera jomte äv i sonat ech flytande naturligtvis, dog narten derpå a at ag. Vi voro endast sex säster vid kamrer O:s efekedsmiddag: ken ver vid det brijantaste lynne och giidjen är, com hvar man känner, kontagiös. När desorten skullo seiveras inrs en Car pabäl — ni fioner deraf, ärade läsare, att värden tilihör den gamls stolar, men i tillagning af fivasta C na hr O. sltid exeellerat. Gilasca fylldes och värden tog till ordet: Ming trofssta vörners, g8ada hen, Denna deg utgör en vändgnrkt i mitt H Jeg är nu — iriherre, och efter raogen Öfvi : hsr jag Gissa Uu piita digs, utropad alias på en q N:j, mina v ej, och hvam et er, så stor egoist ör väl vilja ba en gam gobbo, som ir envis och I k Men jag har trötteot vid v. tsbuslifs sot och den myckna Cayeoreperparn, och det blir wig d Om för dyrt. Dertöre har jag bestutit häll Om tober och till den 20 de Jadå skulle förirra sig ö bort p aftonstund och då vill besöka mi p, så träffas j2g besämöt hems och ill er, nu och alltid: bjertiig komna, til de många gisda stunder vi baft gomsrsamt i den stora veriden, hvilken jag nu lemsar, mad många angenäma minnen, men utan saknad. Och nu lemnsr jeg ordet frit Den ena skålen aflöste den andra och först långt fram på afionen bröto vi upp. O. her hållit sitt ord. Han har ett trefligt hem, visserligen längt borta på s men till en ged sän är vägen kd iz Han eger ott tet nätt bo oc i bord. Hana fara! a husbestyrar Borioo är skickig i icatlsgoing aktig. Han fick henne i testamenis samme år han beslöt sätta eget busbåll, af en gamat, fom på dödsbädden croatt han ej kunde se den trogna nyurionan tillgodo, hvilket O. cå genast erbjöd sig göra, Jung! 70 Karin är nye husbonde, hvitken hon troner att betrakta som en ung! och oerfaren yng utsatt för tusen frestel-). ser — och om Föj — pudeln — kamrerens. trogna följeslagare, hvilken börjar få känning Bi kt, men som ö då är vänkg mot allal ommande, till och med fattiga, likasom kamen och iavgru Ka in. Kararer O st icke vågon eremit. Han ifs vi t hemma, der hans få qvar1. den glada tiden gerna a0n Sod sårgnies gif; eg