Aftonbladet – 23 augusti 1871, sida 3

kol motsvaras af 110 cenfrer skåns ka kol i värme-effekt vid 30-skålp:s tryck. Om ät den till en porös, lätt sönderfallande massa förbränds sleggen ej till så stor del, som önskligt vore, föll ned i askugnarne, kunde den dock utan svårighet utrakas, dervid en mindre yta i sender rensades, få att eldstadsluckornas långvariga öppnande förekoms. Erfarenheten bade lärt, att eldarne borde hållas mycket tunna. Med iakttagande häraf, förefanns efter 18 timmars gång utan oppehåll ej någon svårighet att hålla trycket uppe, om ej såsom sådan betraktas det strängare arbete, som genom den tätare påfyrningen och eldarnas trägna skötsel kom på eldaren2s lott. De skånska kolen sota litet eller intet och lemna en föga synbar rök, men deremot en större mängd aska, än de engelska kolen. Ofvanetåsnde försök, utförda med all den omsorg och noggrennhet, som förhanden varande omständigbeter tillstadt, kunna, enligt kapten Nordenfalks åsigt, anses temligen pålitiga så långt de gå. Deremot kunna de ej göra anspråk på att vara uttömmande, utan fastmer endast tjena till en ledning vid nya försök. N På grund af de ofvan omtalade försöken anser kapten Nardenfalk, att stenkol från Wallåkra stenkole-sktisbolsg skulle, om säådant finnes vara nödvändigt, kunna begagnas på alla kronans fartyg, om äfven olägenbeter, som ej förekomma vid begagnardet af engelska best Hartley-kol, dermed blefve förknippade; nämnda skånska kol kunna, med några smärre förändringar i eldstäderna, begagnas ombord å Gunhild, utan annan anmärkningsvärd olägenhet, än att åtgången deraf blifver något större, än då föregämnda engelska kol bogagnas, samt att da skånska kolen, om priset derå nöjaktigt jomkag, böra med förde! framför de engelska ko!en kurna användas till bränsle i kronans landtmaskiner,