Aftonbladet – 23 augusti 1871, sida 2

militärlsk hållning, bår och skögg något grå prängda. Hans stämma är mycket tydlig. Den 4 September blef han, så meddelar han, samtidigt tald-af flera bavaljonör till deras chef och derpå af de delegerade för de 20 arrondissemienterna vald till ordförande i säkerhetsutskottet med Cluseret till vice ordförande. Natten mellan den 12 och 13 September blef han arresterad, men befriades af ölnä väänef. Han orkön då af hr de Köratry i uppdrag att besigtiga de tyska katmarne och att se efter hvad franska flottan tog sig före i Östersjön. Den 12 Mars kom han tillbaka till Paris, fgedan Han varit nära deran att bli tillfångatagen i Hiel. Flan fann finnesståmningen i Paris vara ytterst irriterad, sade Han; och började orda vidlyftigt i politik, men afbröts Härvid flera gånger al krigsrättens ordförande. Ända till den 14 Mars; fortsatte han, hade man utan svärdslag kunnat hemta kanonerna, från Montmartre; först den 15 bildade sig centralkomitön, Hastående af 20 män; den skulle bestå af 80, men komiten vär äldrig folltalig. Den 18 Mars skyndade han till Montmartte efter erhållen underrättelse om hvad som inträftat. Då han kom dit, voro generalerne Thomas och Letomte redan fusiljerade och han begaf sig till koHiten, för art låta häkta mördarne; derpå begaf han sig till Belleville och BDastilleölatsen, der ban ö:vertog chefskapet för nationalgardet. Han utvecklade derefter gin plan, sådan den i anklagel: sBegkriften influtit. Den 21 Mars voro alla forter vtom Vincennes i insurgenternes våld. Den 22 steg lian till häct för att i spetsen för 30 bataljoner och 6 batterier sätta sig i besittning af halfön Gennevilliers, då han blef lockad till Hel de Ville och på befallning af centralkomiten arrestörad. Han hade nemligen råkat i strid med denna, derför att han fordrade general Chanzys frigifvande och kotat att med våld göra ett slut på cCentralkomiten, ifall denna längre stode honom i vägen. Ordföranden: Hvad företog ni or med det regemente linietrupper, som befann gig i Luxzembourg? Lulier: Jag hörde att soldaterne icke bade några lifsmedel och gjorde reqvisitioner hos invånarne i qvarteret. Jag gick dit och side till soldaterne: Om I viljen marechera med oss, skolen icke saltna nödigt underhåll. Viljen I icke vara med 0s3, så måsten I utrynima denna plats, som för os3 är af strategisk vigt Jag disponerade då öfver 209,000 man nationalgarde och hade lätt kunnat taga regementet tillfånga; men då jag fick veta att det tjenstgjort i nordarmån och då slagits tappert, gat jag det icke blott sin frihet utan låt det också behåla sina vapen. Pres: Men ni gjorde er ju skyldig till att söka förleda soldaterna till trohetsbrott, när ni gaf er nt för att vara den ende befälhafvaren i Paris och ntlofvade belöningar. Regeringskommissarisn: Och bur kunde ni väl inbilla er, att regementet skulle låta taga sig till fånga på ett örd af er: det hade hellre slagits till sista man. Lullier: Det ä? lätt för er att säga så nu mot mina 200.000 man var allt ractstånd omöjligt. Hvatl angår blodbadet på Vendömeplatsei — svarar Lullier på framställda frågor — så var det Bergeret, eom der förde befälet; sjelf satt Lullier vid detta tillfälle i häkte. Två gånger blef han ärresterad men sattes på fri fot af nationa!gardet, ty detta lydde hoasom lika bra som centralkomitn. Sedan dess har han ej mer lemnat Paris och någon tid derefter öfvertog han befålet öfver Seineflottiljen, på anhållan af denna flotti!js matroser, gom ej längre ville ha något att göra med kommunen. Han var ständigt i antagonism med kom munen och bekämpade den i klubbarne och i tidningarne, och det var nära att han med tillhjelp af 20 kavallerister hade gjort en motinsurrektion och det skulle nog, menade han, ha lyckats om han bara haft 5090 francs, att använda till fuktande af struparne på befolkningen i förstäderna. De ssnaste underrättelserna från Algz riet gifva ingen anledning att tro, att upproret dorstädes, såsom så ofta blifvit påstått, är nära sitt slut. On också i närheten af Boagie, SÅtif och Bo:dsch-ba-Arceridsch koloaneraa Boavalets och Saussiers framgångar ledt till några stammars underkastelse och betalandet af krigskontributioner herrskar ännu alltid oordning i den kabyliska delen at provinsen Konstantineh. I Collo rasar eldon ailtjamnt och förpostfäktningar fartfara. En förstärkning af 1800 maa har skickats från Alzier och ankom sjövägen den 10. Dotta sakernas tillstånd gifver anlednviog att befara, att om-ådet Jommappes i sin ordniog uppresar sig. Dscidscheli inneslutes allt tröngre af findtliga kontingonter. Från Batna ä:o nyheterna föga tilfredsställande. Hela vosira området är i öppet uppror. Denna resning utano rågra framstående politiska 1odare antager karskteren af ett Te röiveri. Ahmed Bey, chf för Rigas, anställer rezzias i grannskap:t och hotar Ectifs omgifniogar. Nzaus hålies fortfaran blockeradt af insurgenterna i Hodaa. den, i hvilken inga europeer fionas, försv ras af stammen Uled-Sulteos kadi och den dsl af Beni-Scfcen som förblifvit trogna. Fransmäpnens bundsförvanåt Ali Bey försvarer fortfarande med framgång Biskras område. Ea karavan har emellertid blifvit atplundrad på detta områdo af Sakhdan. Den illa kolosnea Vivensang, som var i Bunegra, har blifvit degagsrad. Den har dragit sig illdbaka till Colo utaa någon olycka, men Bunagra oppbdrärdes straxt eftet utrysmandet. Iavånarne i byo Zurich, gom äter provianterades den 9, cå törrädet var uttömdt, 12 nästan alla engripits af feber. Överste Adeler anwäler, att stammen Uled Zan väsrat lyda och stt Ben-Bahlul, upprorits sostiftaro, befiarer sig bos dem. Kolonnen Nisot har vid Sak-el Sad verkställt sin förning med kolonnen Porsard. Kolonnen Nicot nar hofi 32 sårade och 6 döda. Från Msdrid telegraferades den 17 dezres 1 Lo Teups, att deputeradena Rique och wreca, som varit häktade såsom misstänkta ör delskiighet i mordet på marskalk Prim, nlifvit försatta på fri fot. Det republikanska : artiet helsado deras frigifniog med stort juel. En fransk deputation med grefve de Fla-l, any till ordförande, anlände den 16 Aug. l; aftonen till Dublia. Doputationens ändail var att tacia irländarne för de otaliga l, vis på sympati, som da gäfvo Frankrike l, ; ; nder senaste kriget. En ofsntlg folxmassa nottog fransmännen och förde dem genom en festligt prydda stadens gator, äreporter oro uppresta och musikkårer spelade franska TI orvrofva da Flam ch irländska malndi