Aftonbladet – 23 augusti 1871, sida 2

Mmm rr oe PV MAA AREA VV AVIV LTR förslag, och nögra af dem angripa Thiers sjolf. Hutvudinkastet mot nämnda förslag är, att det bryter öfverenskommelsen i Borde2ux, ehurn det tvärtom, em st ginge igenom, skulle blifva den bästa garanti för hennes upprätthållande. Bordeauxöfverenskommelsen innehåller trenne väsentliga punkter, nationalförsamlingens afstående från den konstituerande makten, ett ärligt försök med det republikanska styrelsesättet och den definitiva styrelseformens bestämmande af en särskildt för detta ändamål vald församling. Men Rivets motion innehåller ingentig utöfver dessa tre punkter, framför allt iogenting, som motsäger eller upphäfver dem, Dess sköl att vira till är tvärtom jast det, att högerns uppförande och isynnerhet dess ställving mot Thiers seden någon tid gifvit anledning befara, att de monerkiska partierna inom församlingen endast väntade på det rätta tillället ellar den rätte mannen för att kasta Thiers och Bardeauxöfverenskommelsen öfverbord. Denna farhåga röjde sig för hvar dag allt starkare i dea allmänna opinionen och det är för att tillfredsställa denna opision som Rivet och hans kolleger efter en lång och mycket naturlig tvekan besiutit att gifva majoriteten tillfälle att gifva en formlig bokräftelse åt detta Bardeaux-fördrag, som hon aldrig annorlanda än iadirekt erkänt och alltför ofta satt på spel ganom det utmanande språk hon fört i tridooen. G2onoom att, såsom detta förslag yrkar, förklara, att hon öfverlemnar åt Thiers den verkställande makten för hela den tid hannes egsn existens fortfar, skulle hon efsäga sig alla monarkiska anslag och gifva en underpant på sin uppriktiga afsigt att låta försöket med republiken fullföljas ända till slutet, Deremot skulle den bestämmelsea att först en sedermera vald församling skulla gifva Frankrike ena konstitution, otgöra ett uttryckligt förbobåll at ett nytt vädjande till landet innan man definitivt bestämmer landets styrelseform. Parstidoingarne för den 18 Augusti meddela, att hertigen si Broglie kommit öfver från London till Versailles på några dacer, till största öfverraskning för kammarens byrå, och han har starkt opnonerat sig mot förlängniog af den fullmakt man gifvit åt chefon för den exekutiva makten, hvars rep:esentant han är i Eogland. Times korrespondent i Paris beröttar i ett telegram af den 18 dennes, att handelsministe n de Larcy, trots tilningarnes motsägan1e uppgif:er, inom kort tid ämnnar ingifva sin atskedsansökan. Då de Larcy och krigsministern Cissey äro de enda m3narkiskt sianad3 medlemmarne af kabinettet, antag2: det från flere håll, att handelsninistera nedlägger sitt embete till följd af Rivats förslag! samt att krigsministern skall följa hans exempel. Ealigt ett telegram til Neuo freie Prosso r Rioc, Gambettas förre sekreterara, till följl af den häftighot, med hvilken högern och den monarkiskt sinnada delen af pressen fordrat hans arrosterande, sett sig föranlåten att lemna Fraukrike. Ric, soma tillhörda municipalrådet i Paris, från hvilket han emallertil för några dagar sedan undanträngdes, slöt sig till kommunen, men skilde sig redan efter första dogens förlopp ur denssmina med den mest energiska protest mot hennes tendanser. Ranc lär vara i besittniog af vigtiga papper röranda åtskilliga af regeriogens medlemmar, hvilka genom desammas offentliggöranda kunde blitva svårt komprometterade, och detta påstås vara orsaken att Rance hittills blifvit skonad. Den kommission, som blifvit tillsatt för ranskande af Herre de Saisys motion om kronojavelernas försäjjande till lörmån för de genom kriget härjada städerna, har beslutit att motionen bör häoskjatas till badgstkommissionen och rekommenderar densamma till hennes synnerliga uppinärksamhat. Krigsministern bar i budgetatskottet tillkännagifvit, att han inom å ta dagar konmer att inlemna ett förslag om belägringsillståndets upphäfvanda icke blott i Paris och Lyon, utan äfven på andra platser, der det ännu eger beståad. I Versailles fortsätta krigsrätterna sina arbeten. I 3:dje krigsrötten förhördes den 15 Augusti, jemte ett par andra kommunimedemmar, ssomakaren Trirqust och marinoffi-jro Lullier. Ur protokoliet rörande den . förstnämnde meddela vi följande: i Trinquet svarade med bestämdhet och utan un-1 laoflykter; han tyckes vara en mycket kallblodig, nenniska, som ansåg sin sak vara fullt riktig, ; astän han pu erkände att den var förlorad. Han ille heller icke utbreda sig till försvar för den-j amma. Ian hade kommit att blanda sig i poliiken med anledning af Rocheforts och Gambet( as val år 1869; han blef i Mars 1870 dömd till 6 I, iånaders fängelse, derför att han beväpnad delc git i en emeute, och genom revolutionen af den Sept. befriades han ur fängelset. Den 6 April l! lef han, utan något sitt tillgörande, utnämnd till I nedlem af kommunen, röstade för dekretet rö-i ande de till gisslan tagna personerna, för att,lt som han sade, utöfva en tryckning på Versaillesj egeringen i ändamål att kunna ernå en uppgö5 else med den. Han var med om att visitera kyrorna, emedan der, sade han, skulle finnas vapen l ördolda; han var också med och befallde Cluse-: et3 arresterande, men af en händelse kom han ir j att deltaga i omröstningen rörande Vendöme-e g d d 8 b 0 D v v t olonnens kullstörtande och förstörandet af hr hierg hus; han skulle dock, förklarade han, ha jstat emot nedrifvandet af Thiers enskilda egenom, men för Vendömekolonnens fall. I20:de arondissementet blef en officier de paix vid namn .odde fusiljerad, emedan han vägrat att skjuta A Versaillestrupperna. Trinquet erkände, att han arit närvarande vid denna exekution, mer han Pstridde att han med skott af sin revolver gifvit fret nådestöten. Han hade varit med vid exekuen, derför att han just i mairiet hade en förrätting att göra: han skulle nemligen besegla ett sta pars förening. De 1230 francs, som han vid jt;) tt bäktande hade på sig. påstår han härleda sig d en spekulation från 1869, som gifvit honom F nst; hen hade icke bekommit dem af kommuon: Jourde intygar också, att Trinquet icke hör ! 1 de medlemrar till hvilka ban utbetalat 40001E c3. Af åtskilliga upplysningar framgår också,ls( t Trinquet alltid lefvat sparsamt och ordentligt pe; mi att han aldrig, den tid han arbetade i sitt ke, förstörde de 6 fraccs han förtjenade om dan. Jag har, sade Trinquet, slagits för republi-P ens sak till det yttersta, min köpi och min g) wppa äro söndertrasade af kulor, jag beklegaru oti att jag ej blef dödad och att jag ej skuilelez: 1idgå den sorgen att bevitna, huruledes mina lå d. kolleger stå här och söka välta från sig anför handlingar, som de begått i min äåsyn.: in fö hörst otvannämnda dag med t. a.)