Aftonbladet – 22 augusti 1871, sida 3

bedragare och till följd deraf få iestamentet till fördel för miss Raymond återstäldt Att intet svar från miss Clare inlopp, oroad honom föga, då han icke fann att hon undandrog honom sitt stöd vid hans kandidatur. Det var icke att vänta, att hon unde nuvarande förhållanden ena skalle vara fysiskt mäktig af att skrifva, och var det så, att något svårt anfall träffade hepnes helsa eller hennes förstånd, så skulle detta blott göra hans handliogssätt så mycket lättare, med betraktande af det välde H-n förvärfvat sig öfver henne och som han ganska skiokligt förstod att begagna. Det var väl möjligt att hon skalle hata honom för Hughs död, men han visste sig kunna räkna på hennes rättvisa i att icke fördöma honom för en utgång af deras duell, som varit honom omöjlig att förutse, För ati för eit ögonblick vända uppmärksamheten från personliga sngelägenheter till politiken, nödgas vi yppa att all den fordna glans som utmärkt valförrättningen i Denethorp med det sista gåvgen inträffade gatuoväsendet tycktes hafva gått förlorad. Nlutscenen af det sista valet var ganska hvardagslik. Miss Olare var bertrest, ingen visste hvart, och den vade kandidaten fanns ej heller, Det var mr White som denna gång I Wardens namn tackade valmännen, för att han var biifven representant för deras köpinz. -Prescot hade ej ens brytt sig om att samla några röster. Den nye parlamentsledamoten väntade tåligt på fasta landet, tills prat och skrik hunnit lägga sig och utgången af valet blef känd. np skref kan ånyg till miss Ölare och reste ver till England för att lägga sina !-: sara inför foten at henne fom etule skänka dem deras största Cans — vi mena guldets. et var en ka vibtermörgöt som han fot