Aftonbladet – 21 augusti 1871, sida 3

Tredje svenska publicistmötet. Vid eftermiddagens sammanträde i lördags: som öppnades klockan half 5, beslöts till en början att åt de utsedda komiterade uppdraga att föreslå ort och tid för nästa publicistmötes hållande. Derefter föredrogs det af komiterade, hrr Gurr elios, Sohlman, Hedin och Wieselgren, enligt förra publicistmötets uppdrag, utarbetade förslag till ändringar i tryckfrihetsförordningen. Hr Wieselgren redogjorde i korthet för det sätt, hvarpå komiterade fattat och utfört sitt uppdrag, vid hvars fullgörande de hemtat ledning af de vid förra mötet afgifna resolutioner. Då klagan försports deröfver, att nämnda förslag kommit deltsgarne i mötet först vid dess öppnande tillbanda, upplyste talaren, att detta till en del härledde sig af omständigheter, som det ej berott på komiterade att undanrödja. Äfven hade hr Hedin, hvilken fått sig uppdraget att skriftligen affatta förslaget, trott sig finna så litet intresse för det nu pågående mötet, att han ansett det vara tids nog, om förslaget blefve färdigt till utdelning samtidigt med detta mötes öppnande, något som äfven skett. I anledning deraf, att hr Hedland, som från början utsågs till en af komiterade, i ett vid förslaget fogsdt tillägg förklarat sig ej ha varit kallad till deltagande i komiterades arbete, anmärktes, att denna hr Hedlunds uppgift lä-er bero af glömska eller missförstånd, enär han icke en utan flera gåvger både genom telegram och bref blifvit till deltagande i arbetet kallad. Härefter föredrogs först ingressen till förelaget äfvensom motiven till den i 1 af nu gällande tryckfrihetslag föreslagna förändring af mom. 4, lydande denna förändring sålanda: Den, som vill utgifva tidning eller tidskrift, skall derom göra anmälan och uppgifva skriftens titel hos vederbörande rådhusrätt, som ofördröjligen underrättar justitiekanslern eller bans ombåd Utgifrare yare skyldig att å hvarje näms mer utsätta sitt namn i egenskap af utgifvare. Uraktlåter någon hvad här ttadgats, dömes så: som I mom. 9 af denna 3 säges om den, hvilken i bedräglig afsigt å skrift orätt författarenamn utsatt. . . Detta förslag gaf anledning till en öfverläggning, som upptog hela den återstående delen af sammanträdet. Åtskilliga anmärkningar mot förslaget framställdes af herrar Ekgren, Flodman, Forssell, Mengel, Witt och Hedvall. De fyra förstnämnde ansågo det ej innebära någon betryggande garanti mot det missbruk af tryckfriheten, som det nu praktisererada avsvaringssystemet innebure, alldenstund intet hindratie att på en tidning ett oriktigt utgifvarenamn kunde utsättas. Ingen domstol, anmärkte hr Forssell, skulle kunna frånkänna den person egenskapen af utgifvare, hvilken anmält sig till utgifvande af tidning eller tidskrift, liksom ej heller, enligt hvad hr Mengel hört en mycket er. faren jurist jen ingen donstol skulle kunna åläggas att ingå i icyvisitorisk undersökning beträffande rätta utgifvaren, — De flesta af denna sidas talare gåfvo på grund häraf företräde åt det af konstitutionsatskottet vid sistl. riksdag utarbetade förslag, hvilket, såsom torde vara bekant, angitver såsom utgifvare den person, som bestämmer skriftens innehåll. Likväl ansågs en förbättring ligga deri, att snmälan skulle ske hos vederbö