Aftonbladet – 21 augusti 1871, sida 3

såsom nu är; stadgadt, dessa protokoll i allmänhet. Detta godkändes af mötet. Rörande de här omförmälda punkterna förekom icke någon nämnvärd öfverläggning. Deremotjuppstod vid 3 3, åt hvilken komiterade velat gifva samma lydelse som 16 i konstitutionsatskottets förslag, diskussion, i det isynnerhet hr Siruve yttrade betänkligheter, ilikhet mad hvad hr Hedlund gjort i sin vid förslaget fogade särskilda mening, mot uteslutandet ur tryckfrihetsförordningen af kategorierna af brott mot tryckfriheten. Hr Struves hufvudskäl var, likasom hr Hedlunds, att om presslagen endast hänvisade till allmänna lagen i detta afseende, en riksdag skulle kunna, under en tidpunkt af reaktionära lidelser, komma att antaga föreskrifter, som vore vådliga för tryckfriheten. Hrr Sohlman, Wieselgren med flera sökte dock visa, att detta icke blott vore principriktigt, då straffkategorierna blifvit uteslutna, utan ansågo också det vara i sin ordning, att icke några andra handlingar, begågna genom tryckta skrifter, skulle såsom brott batecknas, än de hvilka såsom sådana af allmänna lagen ansågos. De ansågo dock, och detta betonades jemväl af hr Gumaelius, att ant:gandet af ett lagstadgande sådant som det föreslagna, borde föregås af mildringar i åtskilliga alltför stränga bestämmelser I strafflagen samt att bevisoingsrätt måtte medgifvas i afseende på uppgifter om embatsoch tjenstemän i och för embetet. Med dessa förbehåll blef :n af mötet godkänd. De af komiterade i de rärmast följande peragraferna föreslagna ändringar bestå hufvudsakligea deri, att från justitiestatsministern till justitiekanslern öfverföra den i 4 honom pu tilldelade befattning med pressen, samt att alla föreskrifter rörande qvarstad å tryckta skrifter uteslutits. Allt detta bifö:ls af mötet. En bland de vigtigaste delarne af förslaget är niturligtvis den, som afser juryns sammansättning. Komiterade hafva med afsende, derå velat gifva åt 5 mom. 2 följande else: Then i föregående mom. föreskrifna nämnd bildas sålunda: Hvart tredje år, samtidigt med allmänna valen till riksdagens Andra kammare, skall i rikets städer af de vid riksdagsmannaval röstberättigade utses ett, på här nedan omförmälda sätt bestämdt, antal i staden eller orten dertiil boende, allmänt aktade personer, inom hvilket, sedan i tryckfrihetsmål ransakningen fullbordsts, domstolen genom lottning uttager tretton ojätvige ledamöter, af hvilka, efter det hvardera parten utan anförda skäl uteslutit tvenne, de öfrige nio utgöra den nämnd, som pröfvar legiigheten af åtalad skrifts innehåll. Ledamo! i nämnden, som ej utan laga förfall må undandraga sig denna befattning, njute ej derför någon godtgörelse. Genom särskilda, af K. M:t fastställda stadgar bestämmas såväl det antal jurymän, som å hvarje ort för en treårsperiod skola utses, som äfven de för valförrättningen nödiga föreskrifter. Der jurymannakårens föreskrifna antal, genom lödsfall, afflyttning eller annan orsak nedgått med en fjerdedel, anställes val till fyllande af de leliga platserna för den återståend2a delen af valperioden. Etter en vidlyftig diskussion blef detta förslag antaget med det förtydiigande tillägg, att jorymannakåren skall af de röstberättigade med lika rösträtt utses. Mötet fortsättes i eftermiddag kl. 5.