Aftonbladet – 18 augusti 1871, sida 2

ee nn ringens sammansättning. Frågan om förlängningen af Thiers makt tyckes nu närma sig sin lösning. Det af Rivet framstälda förslag härom, som väckt så mycket motstånd hos högern, äri sin helhet af följande lydelse: 1. Den åt Thiers uppdragaa makten utöfvar han uoder titeln republikens president. 2, Denna makt förlänges på tre är. Om likväl nationalförsamliogen under denna tid skulle upplösa sig, skall hr Thiers fullmakt, som beror af församlicgena tillvaro endast räcka tilldess en ny församliog bildats, hvilken då för sin del eger bestämma om verkställande makten. 3. Presidentens rättishe:er och skärdigheter äro följande: Han kungs lagarne och sörjer för deras verkställande. De främmande makternas sändebud ackrediteras hoshonom. Han skall vistas på samma ställe der nationalförsamlingen håller sina sammanträden. — Rapubliken håller honom bostad, och fastställer i den årliga budgeten en bestämd summa för honom. 4, Han presiderar i ministerrådet, hvars medlemmar utnämnas och afskedas af honom. Han utnämner likaledes en vicepresident för ministerrådet. I händelse af frånvaro eller lage förfall intager vicepresidenten hans plats och öfvertager hans öfriga fanktioner. 5. D2 diplomatiska agenterna, befälhafvsrne vid armen och flottan samt aila högre embetsmän och funktionärer utnämnas ochafskedas i minietarrådet. 6. Alla exekutivmaktens handlingar måste vara kontrasiguerade af en minister. Ministrarne äro ansvariga inför nationalförsamlingen. Mot detta förslag bar Adnet, eo medlem at högern framställt ett auvnat af det ionehåll, att pationalförsamlingen i förlitsnde på Thiers patriotism och vishet bekräftar den åt honom i Bordeaux öfverlitna rcgeriogsmakten, Vid nationalförsamlingens sammanträde den 12 dennes började frågans behandling. Sedan Rivet uppläst sitt förslag och i korihet u otiverat det med rödvärdighetea att betrygga den allmänna krediten och samhällets säkerhet, och ett amendement af Belcsstel af innehåll: Församlingen åtskiljes icke förr än hon fatiat beslut om gtyreiseformen., blifvit med obetydlig mwajoritet törkastadt, föredrogs Adnets ofvannämnda motförslag. Thiers tog nu 0?det och yttrade: Jag anhåller att i all uppriktighet få ställa några ord till sdar i anledning af dessa både förslag. Jag är djapt rörd öfver ett sådant bevis på :örtroende, som giiver mig ersättning för mitt ansträngande arbete. Bäda förslagen ha 2nspråk på att företegas till skyndsara behandling. De ha båda framkommit ntar att jag haft någon del uti den:; men jag är redo att uppfylla de pligter natiovaltörsurmlingen pålägger mig. När förslag af denna nestor framkomms, mäste de oförtöfvadt afgöras. Jag vill icke, att I skolen fatta ett öfveriladt beslut; men ja: beder eder, att I icke måtten följa den vanliga arbetsordningen 2enom att sända förelagen till komiten för enskilda motioner. Båda förslagen ionebär2 ett förtrosude, som icke kan dragas i tvifvelsmål utan att försvaga min stälning och beröfva mig den styrka som erfordras för stt leda landets angelägenheter. Då Thiers siutat uppstod en häftig rörelse inom högern. A!is deputerade af denna sida röjde stor föriägerket och samtalade bögt med hvarandra, Toaoiers bade nemligen åerigenom, att han icke upptog Adnets försiag äsom fiendtligt utan sammanställde bäda förslagen, omintetgjors högerns plan att rösta emot skyndsam behapdliog af Rivets förslag. Detta lät sig pu-icke göra, Nationalförsamlingen beslöt att båda motionerna skulle företagas till skyndsam behandling. Såsom men finner af ett i dag hitkommet telegram har nu ett nytt förslag i denna fråga framställts af deputeraden OChsiwbraon, eniigt hvilket Thisrs makt endast skall förlängas til den 17 Februari nästa år (d. v. 8. ett är efter den dag då den sf mnationalförsamliogen först uppdrogs åt honom) och nationalförsamlingen icke åtekiljss förr än en konstitotion antagits. Om man får tro hvad som tiliägges i telegramwet, att detta förslag anses komma aw förena högern och venstern, synes utsigten för en förlängning på längre tid af Thiers makt för ögonblicket icka vara stor. I krigsrättens i Versailles sammanträde i lörde2gs infann sig general Chanpzy för stt förklara, boravida han kände igen Biliioray eller icka, Generalen förklarade, att han icke kände den anklagade. Då generalen jemte genar:l Langorisa hade blifvit fängalad och förd till Hötel de Ville, hade en person med Jjust skägg och långt ljust hår gjort en undskylan till dem med antedring af deras bäktning, som icke hade skett på csntralkormiteas befallning. Ea fotografi af Billioray förevisades Charzy, son nu trodde att han kände igen hovom: Iuom komitena hade för öfrigt rådt ocnighet rörsnde penshliifva å Iveklio nå den väg dn gielf valt