som förnt aldrig lemnade mig för en evd timme, utan att låta mig veta hvart ha gått.n Har du ej alls hört något ifrån honom? Inte eft ord, förrän jag för knappt e timme sedan erhöll detta bref, Ni vet j redan allt hvad som händt? Hvad kan me ningen härmed vara?. Får jag läsa det?, frågade miss Raymont i det hon mottog ett öppet bre: som Ange lique räckte henne. : Om ni skulle vilja det — Hon tog brefvet med sig till ett fönster för att läsa detsamma. Under tiden sto. Warden och stödde sig mot spiselkransen oci betraktade Angelique som med en åtbörd 3 förtviflan kastade sig ned på en stol. Bretvet var icke lårgt, men dess geromläsavde tycktes likväl fordra tid. Då ris: Rsymond slutet, vände hon sig åter till Angelique sor steg u:p irån stolen: — Detta ser för besynrerligt ut!v sade hon; jag kan krapp:st tro stt Hugh har skri vit det. Visst är det pågot misstag — et missförstånd — : Angelique skskade på hufvudet. Att lemna mig på detta vis!, var allt hvad hon Svarade. Och du vet ej alls hvart han rest? Inte det minsta. Som pni ser är brefvet j ens dateradt; och ifall inte ni vet nåot — Jag! Hur skalle någon veta, bättra än lu, hvad detta bar att betyda? Hon tystnade och tillade med en viss tvekan: Kazske mr Warden skulle kunna gifva ss ett råd? Har du något emot — A:vzeliqus kastade på Warden eu hotivH ch menande blick, som tycktes: — Är det nöjligt att du också har din hand med i lenna affär?