Aftonbladet – 15 augusti 1871, sida 3

nu begynte de att intaga stenkol samma väg man) förat lossat dem, hvarvid det hette att ångbåten var så härdt lastad att de i Glasgow voro tvungne att idasa för ätt kuona löpa ut ur hamnen. Efter denna nya prötniäg girgg vi Andtligen till sjös Hanna ut på Atlanten begynte man att instu va våra kistor i de ram vi bebodde, och detta oaktadt döt icke fannå mera än tolf qvadratfots plats får hvarje emgrait, intoräknade det rum våra sängkojor intogo. Det blef till följd häraf så trångt, att vi måste krypa och klänga os3 fram till våra säpgvlatser:, Då vi nalkdides , Amerika bade kolförrådet under oss Åtgått, och ni sknoffades våra kistor ned i kolrummet. Hvar och en ai göra sig en föreställning om hvad stora packkistor skulle lida genom så många omflyttfisgar; helst som sjömännen verkställde dessa arbeten nästan utan all tillsyn och fröjdades hg judt, då någon kista slogs sönder. 1 Göteborg lofvadeå oss alt vi skulle 58 direkte från Glasgow till S:t John, men midt på! Atlanten fiogo vi veta att ångbåten skulle först Kål till Halifax, och der qvarlåg den i trenne dagar, hvarefter vi anlände utan vidare äfventyr till S:t John den 2 Juni. Basan vargdejn ofatitligt länge; men med en sidan ängbåt kunde den ju icke annat. Strax efter ankomsten till S:t John gingo vi! ombord på en flodåogare; för att på S:t Johosfloden färdas upp till New sweden. Då vi kommit ett stycke uppför floden, hette det med ens: att konsul Thomas var ombord hos oss, och det! blef en uppståndelse utsn like. Kort efter till; kännagafs det att br Thomas önskade tala med oss svenskar, och äfven jag infann mig på platsen. ; Nu tillkäonagaf ban; ast ban icke var beredd att emottaga SÅ riåvfå svenäkar PA ön gång i New Sweden, och hade Jandtmätaren icke förr än kort förut begynt sina arbeten, samt kunde vi icke våra jordlotter förr än i Augusti. Med den utI lofvade krediten på födoämnen och redskaper var I det slut. Hela den derill snslagna suxman var redan åtgången; then ge jorden, den försäkrade j han oss så bögtidligt att vi skulle få! Liksom jot: dens örhållande var hufvudsak för oss. Att få oodiad jord i Åmerisa är allt för lätt, för att det skalle kunnas locka oss; ty då den titlofvade krediten torkar in, kan ju ingen fattig taga emot jord i New Sweden. Så höll han sina Jöften. Nu frågas, åf det famvetsgrant att, med rika löften och försäkringar om, att mall är beredd att för ett är emottaga fem hundra familjer; dock icke på frå år känna emottaga mer än hälften så många? Är atlet iske grymt att locka fattiga män med qvinnor och bara, att lemna sina lus, lemna sitt fosterland, för att i ett vildt främmande land kastas handlöst på den förste som behagar bjuda dem arbete mot en betalving, som arbetsgifvaren sjelf bastämmer; ty hvad vill väl den medellöse från Sverige här taga sig till, då ban har hustru och Barn. Han kan icke som den ensamme mannen, flytta hvart kan Bebagar och logera hvar som helst. Små barn fordra mera 6imsöfg, om deras lif och I helsa skall bestå. Ett får dock sägas, om man så vill, till hr Thonås beröm. Ålla flogo vi arbete genom hans försorg, men til en i Amerika låg aflöning om som; maren. Nemligen vid jernvägsarbete: Eu 5 cent pr dag och föda sig sjelfva. 1 skogen hos en gartvare att skala bark af träd: Euo pr ar betsdaz och fri kost hela veckan; samt hos sam. ine garvare hetoffia Vid gården 35 i månaden och föda sig sjelfva. I Ångbåten med hvilken vi gingo öfver Atlanten I beter Acadia.