rigt sökande hade fannit tändstickor och fåt leld på ett ljus, såg Hugh att i rammet va öfverallt kriogströdda effekter, som skulle pac kas in; ailving antydde att egaren ämnad företaga en lång resa, j i Jag kan åtminstone bjuda er en stolo yttrade Felix i en ton af oveskriflig trötthet Som ni ser, är jag på väg att lemua Eag. land. För en längre tid? För alltid. Yagh hade förat sett Felix, men aldrig varit i tiltaus CC Observera honom noga; act ban ru betraktade honöl? Med intresse, var natariagt. Han var ingen fysionomist och dertill på förhand istagen af prejudice; ej underligt då, att han kände sig wvillrådig. Det ansigte hvarpå hans blickar hvilade, var blekt och msgert, men lugnt, allvarligt och besiutsamt Det var utseendet af en man som bade. kämpat mången hård strid med lifvet och som förlorar, men förlorat med ära. Emellertid förmådde ändå Felix C:6viiles utländska drag och den egendomliga prägel som artistlifvet skänker, att hålla Hagbs iördom vid 1f. Kunde detta vara en son af Anne Ciare? Ja, han blef alltmera öfvertygad derom. Starka själsrörelser, liksom döden, framkalla likheter mellan personer som annars icke kuonat skönjas. Hagh hade sett miss Clare, då hon återvunnit lugn efter en våldsam sionesskakning. — Han blef nästan bestört öfver inkheten mellan henne och denne unge man. Felix tycktes icke ha brådtom att få veta Huaghs ärende. Han 8atte sig först, steg dere ter hastigt åter upp, tände en cigarr och bjöd en åt Hagh. De äro inte särdeles goda fruktar jag,, sade han med ett försök till leende — samma