Aftonbladet – 8 augusti 1871, sida 3

Nj uefra godt jur VvetensKapen, iitteraturen oc! n I konsten än några sällsynta mecenatskap ut jen aristokratisk krets elier ett enstaka fal hos en furste, hvilken känner sig manad att r j helt nådigt ,sppmäöntta konster och vetenjskaper.. Dot sprider sig till hela sarchället joch måste förr eller senare förädla den dear materialismen, som sysslar så mycket med plankstumpar och jernstänger. Vi hafva Ofta täökt ät dat hållet, men kommo äfnu mera nu att reflaktera deröfvar, då vi erforo att göteborgaren midt under bestyret .I med oxar och kor och alla de andra utställ-niogsföremålen på ,Heden också hade tid I öfrig och ginns öppåt för konstutställninger ji Obalmersska skolans lokal ssmt der gjort rätt betydande inköp. Göteborg eger också lett museam, Vi veta ej hura många konstj verk det na ionehåller, mon att delredan är I ganska betydligt, hafva vi hört, ett museum ftillkommet gsnom egna medel och ej med bidrag från Haparanda och Ystad och alla mellanliggande kommuner. Saken har någoo likhet med iörhåflandet i Newyork. Den jetaden har under senare år skaffat sig ett jmussum på ö:ver 300 tsflor. Alla äro väl licke mästerverk, men Hertalet lärer vara af ) tillräckligt goda egenskaper för att bilda den första kärnan till en samling, com kan blifva både sor och utmärkt. Nordamerikanarne, den nya verldens göteborgare, vilja aldrig något ill hälften, Har Newgork, kannat Få iloo 300 taflor, så vill det också hafva en katalog, som är denna samliog värdig, en i!lustrerad katalog dertill, och planscherga tiil denna låta de för närvarande utföra i Brässel at en fransk artist med stor talang, Jules Jacquamart. Dot är också synnerligen från Brässet, som Newyork hemtar sina ko-strerk. I Newyork sjeltt göras högst få, alldeles som i Göteborg, Brössel är eo god merknad, hvilken uppsamlar konstverk från Belgien, Tyskland och Frankrike och sedan säljer den åt olika båll, synnerligen ou.nera ät Nordamerika. Detta Har väckt de belgiska konstvängernas uppmärksamhet samt till och red framkallat deras farhågor. Skola vin, säga de, släppa ifrån 033 så mänga utmärkta taflor och andra konstföremål? Belgien kan aldrig täfla med Nordamerika, keier det i Brissel, ty amerikavargo hafva mera åollars än belgierna hafva francs. Man må icke tro att Newgork skall blifva ensamt om att samla konstverk. Det dröjer otvifvelaktigt icke länge förrän hvarenda något betydande stad i de Förenta Staterna också vill hafvs ett målniogsgalleri och det blir på den europeiska kontinentens bokostoad, somm desså målningsgallerier skola uppstå. Hvad har Amerika att bjuda Europa i stället? Den förstuvämnda verldsdelen har aldrig producerat något i konst och kommer sannolizt icke ännu på mycket länge att göra det. Det blir således bara bomull och petroleum, so: europecraa få i utbyte för sina konstnärers verk, och detta har framkallat verkliga klagoqväden i VIndgpendance belge. Det här gått så långt, att nämnda liberala tidning få fult alivar föreslär ett utförselsförbud för koostveck. Tänk om Stockholm skulle förbjuda export af våra konstnärers arbeten, af fruktan att vi här beröfvas dessa verk för att göteborgarne, som ingesting xunna skicka oss tillbaka i konstväg, skola ikta sig på vår b:kostnad. Nej, vi äro lyckvis vänser af full frihet äfven i detta afseende. Att Edvard Bergh, Rydberg, Wal-l lauder, Bilins, Holm, Brandelius och alla del: andra mälsrne sälja taflor till Göteborg, finna vi förtraffigs Det kan jast derigenom komma ou vid, då Göteborg blir i tillfälle att sälja koastverk ät oss — föratsatt att vi hafval något att betsia med, hvilket vi väl böra hoppas. Uppkomsten af ena målarskola i Göteborg är aildeies icke omöjlig. Det förvånar oss att icke en sådan redan fiones iett samhälle, son visar sä stort intressa för taflor Hvarför skulle icke Göteborg kunna blitva itven en konstnärsstad, såsom t. ex. Disseldorf, utan att förlora vågot af sin betydenhet såsom handelsstad? Den nyssoämnda sta122 vid Rhein är bäde handelsoch fabriksstad på samma gång som konstnärsstsd, och ie är att förmoda, det dess Nifliga effärsförpindelser med det öfriga Tyskland och Holand uti icke oväsentiig grad bidraga att årskaffa afeättniog äfven åt dess konstverk. Hvad Newgyorks otvannämndsa stiika lost att samla taflor angår, skal den otvitvetaktigt olifva till fördel för Pissvlduri-konstnärerna, sch Tidemands, Fagerlins, Norcenbvergs, Jerneras, Hertzhergs, Nord greus, Lerchos, Möllers, iw och frus, Ares Bjrje: ons, Lorchs, Helanless och a!ia de andras milvivgar snart istort wetal ekep ss öfver Atlenten. Den norske anr.dskapsmålaren Jacoosens lära redan länge 1aiva hidat den vägen. Det ör ingen fara för att konstnärerna j skola få a ing af sina arboten. Måtte le blott icke göra strike för att tilltvinga sig lögra priser. Här i Stockholm hafva vi nyigen haft en målarstrike, hufvudsakligen a: jen anledning, att herrar målararbetare önade nedsättning i arbetstiden. Bland de iga medlemmane af skriået, vi mena akalemien, lärer arbetstiden icke utgöra något inder för en fortfarande produktion, men de unna göra strike af andra orsaker. Hittills jar icke någon allmän sammapgaddning förvärkts, men spridda fali af arbetsinställning jafva under bela sommaren förekommit. syckligtvis eynes dock den stora utställninen i Göteborg ej hafva lidit deraf. Vi tyckas icke komma från Göleborg i jenna öfversigt af den förflatna veckan, och kväl hafva vi försökt med små utflygter J Biässel och Disseldorf sswt ända till lewyors. Men on revient toujours ä ses presiers amours. Bland göteborgsutställvingens remiers amours voro några särdeles vackra or från kovuogens egendom på Ladegaardsen vid Kristiania. trenve till antalet. Från amna egendom hade också anmälts nio geter förotom några and:a djur, sila af prima ort. Iotetdera af dessa expositionsföremål unde dock få i landet införas utan särskila liätelse från civildepartementet, enär man 5: närvarande, i onscenda till farbågan för oskepspestens imrorterande i Sverige, här förbud mot kreatursimport. Skrifvelse des alltså från utställnivgsbestyrelsen i teborg med sahållan om förbudets upada för detta särskildta fall, och tillå e lumrades från civildepsrtemertet om de gsvsranda utstäilviogsföremålens obehin rade intörssl, men man hade olyckligtvis, i veta icke cm här eller i Gö k To EF FP LL mIR PAA NR nt FO ES EN be br