Aftonbladet – 7 augusti 1871, sida 2

reda på, hvarifrån detta råsöt! bar sitt ursprung. Jag känner en utländiog, som bade sid sationali-. tet att tacka för att han undslapp alla förtretlig-) heter tänder kommunens herradöme; ty herrar kommunister voro sjelfva ödmjukheten, att ej säga kryperiet, för allt som icke var franskt. Då den nämnda utländingen såg att han blott behöfde förevisa ett bref med sitt lands sändebuds tmåerskrift, för att bli behandlad med respekt af de vildaste kärlarne i Hötel åe Ville, vågade han visa sig på ställen, dit fransmän ej tordes komma utan att löpa fara. Han kunde t. ex. bivista en fest, som kommunen gaf i Tuilerierna, och jag kommer oupphörligt att tänka på hvad han omtalade för mig, emedan det utgör det mest slående bevis för hvad som i verkligheten rör sig på botten af de Jässnde ämmena i Paris, hvars smuts sättes i rörelse af galningar eller förbrytare under föregifvande af att mensklighetens pånyttfödelse skall åstadkommas på detta sätt. Nisgkall vetar, yttrade dep nämnda utländingen, att Tuileriernas rymliga sälaf voro öppnade och präktigt belysta liksom under kejsardömets skönaste degar. Orkestrarne befunno sig på sina vanliga platser och spelade de mest omtyckta stycken. 1 teatersalongen hade Man, för att ersätta soupern eller konserten, arrangerat en permanent klubb, i hvilken man lärde folket att begagna sina rättigheter, Talarne aflöste hvarandra ad liditum. Det märkligaste var dock ickg de hållna talen, som alla levererades efter savama väl bekanta schamplun och rasade mot egendomen, familjen, kapitalet, den olika aflöningen, kort sagdt, mot allt och alla, som på något sätt höjde sig öfver den lägsta nivån. Min uppmärksamhet tipptogg heller icke i någon synnerlig. grad å de republikanska twakespråken som prydde väggarna, t. ex: Folk, detta är ditt hus; ge upp eå att icke tyrannerna komma in 1 det igen!-, att icke tala om de frygiska mössorna, trianglarne, pilknipporna och andra demagogieka sinnebilde Jag blef lika litet öfverväldigad at en gålda general, som var så nedlåtande att ränttaga a so0s, jag stack i handen på honom för ait få komwda in, ty jag hade ej emottagit någon inbjadning. Hvad som 1 sanning förekom mig utomordentligt, det var, att en tala, som framställde Jesus Kristus, var uppställd framför talaretribuuon. Jag återfann således bär spåret af den mystiska sekt, som har sina representanter i den rabska demogogien och Sberopar sig på den Hristag läran till förmån för sina teorier, emedan den förkunhas menniskornas likhet; denna sekts anhängare glömma alldeles att det är fråga om själarnas likhet och att det rike, som Kristus förkunnade, icke var af denna verlden.s Det egentliga skådespelet uppfördes på gallerierna öck : marskalksalen, Här hade samlat sig nästan allt hvad Paris kunde prestera af förolyc kade subjekter, bk a eler — depraverade personer, törtorkade frukter från alla yrkesgrenar, tvetydiga journalister, insolventa gäldeärer, personer som gjort bedräglig konkurs, kas-add eler deserterade militärer, charlataner och qvacksalvafe, Jegda dansörer på tvetydiga ställen, affärsmän i smutsiga saker, biljettförsäljare, portvakter, kuskar och nygalonerade nationalgardister. Hvad damerna avgår behöfver jag icke ens säga, af hvilken beskaffenhet de voro. Jag vill blott omtala en iakttagelse, som jag gjorde, emedan den synes mig vara ett märkligt fenomen. Dessa qvinvotd venliga fräckhet hade lemnat rum för en viss tafatthet, z2om nästan såg ut som blyghet och som härrörde från deras förandran öfver att befinna sig på ett sådant ställe och i en sådan ställning. Alla dessa menniskor sågo ytterst förvånade ut, hvilket dock icke hindrade att deras inre belåtenhet målade sig i de strålande ansigtena. Och hora makakböst tog sig icke deras konversation ut! Hura befinner sig herr generalen? — Tack, godt, och ni sjelf, bäste doktor? — Der kommer presidenten; kan toan fråsa bonom, huru fru presidentskan befinner gig? Och huru krå. made de sig icke, dessa menniskor, nät de ialade sålunda, under det de uppträdde i all sin graonlåt! Hvilka förnöjda bickar kastade de icke på fina Dya galoner och förgylda sirater, medan de iatogo behagliga ställningar framför de länstolar, i hvilka dessa qvinnor suto. Jag tyckte mig denna afton läsa likasom i en öppen bok förklaringen på edra evinnerliga revolutioner. Det föreföll mig som om utanför dörren till alla edra institationer, utanför samhället, regeringen, akademien och kamrarne, stode en talrik hop af oförsonliga, som hade mycken likhet med dessa stackars komminister: De ropa från morgon till afton på, att bela byggnaden skall rifvas ned, ehuru deras egentliga mening är att de sjelfve borde vara innanför, hvilket de så innerligt gerna villes Här slutade utländingen sin berättelse. Jag kan endast tillägga, att han enligt min äsigt såg och uppfattade allt mycket riktigt. Brion, hufvuåstaden i Mähren, var söndagen den 39 Juli skådeolatson för en Turnfest, som antog karakteren sf en nationaldemonstration i tysk anda. Stadsa var prydd med flaggor och kl. balf åtta intågade 800 bönder från alla delar af Mähren för att deltaga i festligheterna. Efter slutadt tåg omkring staden samlades alla deltagaroei Mu på Krantmacht, der tra tribuner voro ul förda och dekorerade med biommor och fanor. Festkomitens meälsmmar helsade här gästerna välkomna och uttalade dervid, att berfolkningen satte en ära i att vara tysk och ati den alitid skulle vara fäst vid Tyskland. FE termiddagen tilibragtes mod Wett-Tarnen och Liedertafel och testen slutade med en atskodekonseit i Taruhalie. Från såväl polisens som militärens sida hade vidtomisttande åtgärder biifvit förefagna för att förebygga, att vid detta tilifälle en blodig strid meilan czocheroa och tyskarne skulle uppstå. Antingen det nu fär tiliräknas dessa åtgärder eller czechernas moderation, nog af, festea ailöpte utan någon biodsutgjatelse. En korrespondent i Petersburg skrifver den 25 Jol till Köla. Zeit.: Vår tidvingspress sysselsätter sig ifrist med den sjelistyselse, som österrikiska regeriagen medgitvit Galizien, och med grefve Goluchowskis utnämniog till ståthållare derstädes, hvilken utnämring stär i förbindelse med provinsens förändrade ställning. Börstidningea uttalar den åsigt, att datta handlingesätt nädvängiat masta giva