Aftonbladet – 7 augusti 1871, sida 2

RR Re a SVE ÖV TROMBER all den nytta och lärdom, som onekligen här är att hemta, Men härom möjligen mera en annan gång: F BIRSTA TREE ; Å Ka 5 Peas ya departementallagen i Frankrike har gifvit apledoing till en vida allvarsam; mare konflikt mellan Thiers och nationålförsamlingene majoritet ,osh Vida lifigåre! (disköesioner iom föfäamlingen än vi i lör-. dags enligt en uppgift af Independance, nulberiktigad af samma tidning sjelf, meddelade. Deanna konflikt tycktes till och med för etij. ögonblick hota möd en follständig brytning. Den tredje läsningen Köriadae den 1 dennes och slatade den 4, En särdeles kflig debatt. j ; egde rum om art. 2 angående da permanenta delegationer för departemesten, hvilka skola utses af generalråden, Motståndet från reerivgens. sida visade sig vVanmäktigt möt en fösta sammanhållningen Kos en majoritet al mör ån 400 röster, söm kämpade för det nya systemet. Redan första dagen uppträgde å regeringens vägnar inrikesministern Lambrecht och förklarade, att regeringen icke skulle gå in på den 2:a art; annat äni på vilkor af modifikationer i föliande aftik-. lar, hfilka bestämiha ömrådet för deiegatio-. nernas verksamhet, Äfven handelsministern Lefranc uppträdde emot några väsentliga bastämmelser i förslaget. Detta regeringens! uppträdande väckte en vise öfrerraskaing, då . hen förtt Visåt sig temligen medgörlig i deana. fråga. Ett rykte spridde sig, att Thiers, om så behöfdes, skulle uppträda personligen för att yrka, att ordförandeskepet i ifrågavarande delegationer mätte förbahållas åt prefektornas och att han i nöds! fall skölle göra devns. fråga till kablnetisfråga. Detta rykte tycktes vinna bekrät-! telse deraf, att Thiers samma afton, sedan art. 2 blifvit antsgen af församlingen med 430 röster mot 212 och sessionen för dagen slutat, i en konforens Fijrade, att högerns handiingösäti icke lämnade honom fHägot ennat val än att afgå. HSenara underrättelser tyckas dock gifva vid handen art denna förveckling icke skall ha så svåra följder som man befarat, utan att Thiers skall foga sig efter natienaliörsamlingens vilja, Mårkligt är, att det egentligsn är högern; som gonomdrifvit departe mentallagen och sålunda tagit initiativet till en administrativ decentralisation. — Veastern deremot har betraktat förslaget med ett visst misstroende och derföre öfvervägsnde stått på regeringens sida. Man syoes nemligen på detta håll dela de farhågor Thiers, såsom Wi redan för någon tid seden omnämnde, uttas lat, att de dspsartementala dolegationerna skulle kunna blifva verktyg för landsortsaristokratiens isflytende. Sidcla, som delar dessa farhågor, uppmanar republikaneraa att vara på sin post och utan ett ögonblicks dröjsmål bereda sig till generalrådsvalen och organisgra valkomitösr i hvarjs kömmun samt sålunda möta ds lokala och rexktionära inflytelssrna med en verksam republikansk propaganda. Man bör icke glömma, anmärker tidningen, den vidunderliga bestämmelsen i den nya lagen, att generalråden skola väljas på rio år. Öfverkommissionen för armåreorganisatiö-! non har den 2 Augusti understält Thiers och krigsministern sitt af oss förut omtalade förslag, Art. 6 har blifvit roodifisrad till följande lydelse: Nstionalgardena skola öpp-t iösas, hvarigenom krigsministern lemnas att! bestämma öfver tidpnnkten för nationalgardenas upplösnig i olika daparteront. Andra! underkommissionenför armåreorgavieationen! sysselsätter sig med nppgöraudet af ett nytt. reglemente för intendenturen, hvilken hädanefter kommer att delas i tveäne sfdelsiogar; den ena för kontrollen, hvilken kommer att utöfvas af till finansministeören hörande embetsmän, den andra för de olika förvaltningegrenarne, såsom sjukvården, förplägningen m. m,, hvars dirigenter skola stå i direkt beröring med generalstaben. Kommissionen för behandlande af lagiörslaget rörande upphäfvandet af delegationens i Tours dekret om befordran inom. armea har öfverenskommit med krigsministern, att gereraliospsktörerna, hvilka jast nu göra sina iospektioosresor, ezola uadersöka hvarje särskild befordran, som vannits på grund af detta dekret, och att en kommission af deputerade från armåa i sista jastansen skall afgöra, om den vuana gra. len får behållas eller icke. 6 Le Francais meddelar, att Thiers, redant nnan den nya armelsgen kan komma att jJ senomföras, betydligt ämnar förstärka frans ska armen. Det är fråga om upprättande vf icke mindre än 25 nya infanteriregemenr en, 8 artilleriregementen och åtskilliga ka-r ralleriregeraenten. I denna punkt tål icke fi Thiers nägra invändningar homtade från? Frankrikes finansiella stälining; det gagnar tilll, ntet, att man talar till honom om det upp-!k komna deficit, om oenigheten mellan finsns-a itskottet och finansministern Pouyer Querfö ier, hvarigenom Frankrike tillsvidare måsted ndvara resurser, som det är i trängande H ehof af, o. 8. v.; icke heller hjelper den be-q rakteleen, att Frankrike genom siva rust-k ingar kan reta Preussen och försiocka ut-p: ymningen. Thiers går visserligen in på, act sa san tilisvidaro afstår från att åter uppföra?! sonumenterna, hura ogerna han också tiillgy öljd af hela sitt patriotiska tänkesätt görm tt sådant medgifvande; men med hänzya hb ta e m Hrm Ht RR skäl. Men jag kan sannerligen inte bjelpah r, eller uttänka nägon utväg dertill. b Hade han kunnat det, skulle han med ealllg rigghot likväl oi tagit Angokana tillsin får.