garne hinder i vägen härför. Men talaren kunde alla händelser ej erkänna, att trenne platser i vår land äro tillräckliga för dessa mötens hållande Östergötland t. ex. är en provins så sädesproduce rande, att dess invånare med allt skäl kunna ans: gig lika berättigade att få ett möte inom sina lsn damären, som Göteborg och Malmö. Det kunde väl i viss mån vara likgiltigt, hvar ett landtbruks möte hålles, men invånarnes fördel borde i hvarje fall tagas med i betraktande. Det vore förden skull, enligt talarens åsigt, ej rätt, om mötet ovil korligen uttalade en grundsats om mötenas hål lande ensamt i de trenne föreslagna städerna Hvad kommunikationer angår, eger Norrköping redan nu direkta sådana med utlandet, åtminstone med Tyskland, och efter all mensklig beräkning blir inom 5 år härefter jernväg till Nässjö färdig då intet mer är att anmärka i afseende på komgnikationerna. — Yrkade bifall till komitas förslag. Löjtnant Stålhammar förenade sig med den föregående talaren. Landtbruksmötena äro afsedda för landets alla invånare, icke endast för en del af dem. Fördenskull borde så många större platser i landet som möjligt hugnas med dylika möten, vid hvilka man egde tillfälle att se och meddela sig med hvarande, till ömsesidig nytta. Meningen med mötena är ju icke att ensamt göra dem till marknader för kreatur, redskaper 0. 3. v.. utan att de skola korrigera våra omdömen och förskaffa oss nyttiga lärdomar. Hr J. G. Swartz instämde med löjtnant Stålhammar deruti, att landtbruksmötena äro ämnade att vara så nyttiga och lärorika som möjligt för landets invånare. Men huru kan detta ske, om mötena ej förläggas till sådana platser, som genom sitt naturliga läge äro härför lämpiigast? Det kunde väl ej förnekas, att de af hr Ekman föreslagna städerna utöfvat ett ofantligt inflytande hvad beträffade redskaper, kreatur och mejeriuster? En jemförelse mellan utställningarne i Gö:eborg för 11 år sedan med dem i Malmö och Stockholm och ännu mera med den nu pågående härstädes visade, hvilka storartade framsteg som sjorts. Hvad är det, som framkallat denna massa vt feta djur, hvilka säkerligen ej blifvit gödda för wvardagsförsäljningen? Jo, mängden af dem är lär för att säljas, emedan man vet att här finnes narknad för dem. Med smöret och osten är förållandet enahanda: vore här ej en exportort för lessa mejerialster, så funnes de ej här. Af makiner kan man ej få se så lysande prof, som de u utställda, annorstädes än på en ort med lätta ommunikationer. Skola dessa förhållanden nu fbrytas derför, att ett iandtbruksmötes hållande an vara af gagn för den eller den orten? Nej, et enda man har att fästa sig vid är, att landets ordbrukare ha den största möjliga nytta af möena. Sockholm, Göteborg och Malmö äro vigga centralorter; Norrköping är beläget helt nära ufvudstaden — hvarför vore det då så nödvänigt, avt ett landtbruksmöte förlades till sistnäma stad? Talaren hade här uppträdt endast och lenast i sin egenskap af svensk jordsrukare samt ttalat sina åsigter, utan afseende på någon beämd orts fördel. Till plats för nästa möte, som orde hållas om 5 år, vilie talaren föreslå Malmö 3ravorop.) Grefve C. G. Mörner, som ånyo erhöll ordet, etonade dervid isynnerhet vigten af att ställa så ll, att icke blott de större egendomsegarne, hvil2 kunde resa hvart som helst, utan den stora assan af jordbrukare kuude hafva gagn af landtruksmötena, hvilket endast kan ske derigenom t man bereder dem tillfälle att se och lära med liten kostnad och möda som möjligt. Landtuksmötena finge ej monopoliseras; de måste all-!. ängöras och bli så tillgängliga som möjligt. Säsom redan kävdt är, biföll mötet komi. ns förslag om mötets hållande i Norrkö-:! ng 5 år härefter. i