Aftonbladet – 3 augusti 1871, sida 3

Bl a a a VA FUTAMIUBCU TIA BALLE DIR OÖVIU BILL skrifbord och bad mig göra likaledes. Jag öppnade min stora portfölj, tog fram den fotografiska utsigten öfver Hastings, på hvilken den kejserlige prinsen hade skrifvit: Min älskade pappa, o. 8. v.o och visade honom den. Sedan han en stund besett den, fixerade jag honom stadigt och sade: Jag kommer, hr grefve, för att af er begära ett pass, hvarmed jag kan komma till Wilhelmshöhe och framlemna denna fotografi till H. M:t. Han å sin sida betraktade nu mig uppmärksamt; ett ögonblicks tystnad uppstod; derefter tog han till ordet, såsom jag visste att han skulle göra.. Nu håller Bismarck ett långt tal för Rögnier; ty, märken väl, det är ett sällsamt och obestridligt faktum, att flere politiska samtal föreföllo mellan Bismarck, den tyske rikskansleren, och hr Regnier, författare till den otroliga broschyren. Vi ha framför oss, sade Bismarck till Regnier, två regerincar, en laglig och en faktisk. Vi skola vänta. Vi skola underhandla, när vi ha en laglig och faktisk re.Igeriog, som kan underhandla med oss på de Jaf oss förslagna grundvalarne. Rögnier svarade, att kejsarinnan borde, sedan hon gifvit sin son de första kyssarne, ha I begitvit sig till flottan och der genom en följd Jaf proklamationer fört regeringen. Det förflutna är det förflutna, svarade Bismarck, låtom oss sysselsätta oss med det närvarande. I detta ögonblick, under detta samtal med Bismarck var det, gom Rögnier kom på den stora id6, ät hvilken han derefter helt och hållet egnade sig. Man måste laga så, att Strasbourg kapitulerar, att Metz kapitulerar; men båda mäste kapitulera i den kejserliga regeringens pamn. Vill ni, att jag genast skall resa till Metz ? frågade Regnier Bismarck. Ahl! Jag tror att det är för sent, 8Vårade denne. Han ser nu på sin klocka och stiger upp. Jules Fsvre väntade honom, men — tillägger Rgnier: Min parther-pil var afskjoten. i Regvier återvänder gevast till hr von Hatzfeld, en mycket älskvärd gentleman, som erbjuder honom sin sängkammare och med nöje talar om sina mionen från Tuileriernav. Regnier hvilar sig en halftimme i en ländstol och väckes af betjeningen, som serverar honom hans, middag på hörnet af hane skrifbord. Chategn-la-Rose, Moöt på is och kaffe komplettera hr von Hatzfelds gästfrihet. Hr Rögvier tager sig några klunkar och böriar -på förhand bereda sig på den aftonaudiens, som han är viss på att erhålla. Och ganska riktigt, kl. 8 ny sammankoxet mellan Bismarck och Rögnier. Den sistnämnda sätter sig och begynner: Jag begifver mig genast — säger han — till Metz och Strasbourg för att tala med de båda kommendanterna, och jag skall uppgöra, att om de bäda städerna måste gifva sig, skall det ske i kejsarens pamn. Då skall man genast inkalla de stora statsförsamlingarne. Ett nytt pleciscit skall underställas det franska folket ait anteagas 0.8 Vv Regvier talade på detta sätt en qvart. Bismerck, han mä vara hvad som helst eljest, dum är han icke, och af Rögniors långa tal fäste han sig tydligen blott vid en enda fras: Metz kapitulation. Strasbourgs dagar voro i sjelfva verket räknade, men Metz fästningsverk och general Bazaines armå voro någonting helt annat än Strasbourgs sönderskjutna befästningar, försvsrade af en ringa hop hjeltemodiga krigare, Ocb tydligen sade Bismarck till sig sjelf, då han betraktade Regvier; Den der är en löjlig pereonage, som håller dumma tel för mig, men han har i sin stora portfölj en fotografi med påskrift af den kejserlige prinsen, han är färdig att hufvudstupa kasta sig i ett bonapartistiskt ätventyr, och han kan i mina händer vara ett lydigt och omedvetet verktyg. Jag skall skicka honom till Metz. Jag skall genom honom få underrättelser från Metz, och det der besöket kan göra marskalk Bazaine litet vankelmodiz. Efter att ha låtit Regnier fritt få utbreda sig om sin plan till den k.jserliga familjens återinsättande, svarade Bismarck honom helt enkelt: Jag skall låta gifva er en pessersedel, som skell tillåta er att resa i alla de tyska besittningarne och i alla af våra trupber besatta landsdelar, Ett telegram skall komma fram före er till Metz och underätta ert inträde dit. Bismarck lät pifva Regnier ett rom, som var ämnpadt åt en preussisk general och vid midnatt kom en polislöjtnant till mig med 2 passersedel i behörig form. Se här ett esimil deraf,; och hr Rågnier meddelar skrytsamt i sin broschyr denna preussiska passersedel, undertecknad af Bismarck sjelf och försedd med tyska stämplar, hvilka allesammaps äro återgifoa med största noggrannhet. Alla befälhafvere för de allierade trupperna appmanades att så mycket som möjligt unlerlätta hr Rögriers Tesa 0. s v Midt i alla dessa hederstotygelser blef bestämdt hr Rögvier hutvudyr; han samspråkade förtroigt med hr von Bismarck, låg i ett rum, som rar bestämdt för en preussisk general, alla yska officerare ställdes till hans förfogande ). B. Va I sin glädje och tacksamhet för all hr Bisnarocks godhet, stiger Regnier upp kl. 3 på norgonen — ratten mellan den 20 och 21 — ich skrifver ett nytt bref till rikskansleren. Detta bref hör till den romantiska genren: nan skulle kuona svära på, att det var fråga nn, icke att föra bort Bourbaki, utan att nlevera en ung flicka: Jag skall passera edra förposter vid Metz — krifver Regnier — insvept i en sjal, som skall lölja en de! af mitt ansigte. Generalen kan lemna taden på mina papper, klädd i mina kläder, invept i min sjal. För alla, utom för H. M. kejarinnan, skall han vara hr Regnier. Fian skall 0 hos min familj i Hastings och endast gå ut om vällarne 0, 8 v. Längre fram kan ban, om allt yckas, återtaga sin individualitet och låta förstå, tt han lemnade Metz nattetid i luftballong. Reågnier slutar sitt bref med några tförtroga detaljer: Jag gifter mig vid jultiden med en ung engelka, som om några dagar skall achouchera o. s. v.s Alla dessa galenskaper förtjena omnämnas, medan de visa, hurudan denne man var, som å det mest naiva sätt i verlden, utan att eta det, genom Bismarcks illistighet kom tt spela rollen af en preussisk agent hos iarskalk Bazaine och i hög grad sätta geeral Boarbakis ära på spel. (Forts.) ESCNRTERRRRaT 8 TH BE FE We in högmålsprocess iPetersburg. En korrespondent till Stockholms Dagblad: eddelar följande intressants redogörel:e för 1 derstädes vågående rättegång mat att tant