Aftonbladet – 3 augusti 1871, sida 3

TAN dullglatd OCh SKynQsde til Kejearionan hade denna alldeles icke väntat honom och förklarade sig icke känna hr M. eller N Skamflat ville nu general Bourbaki återvände till Metz, men prins Fredrik Carl, som hade Itillåtit honom komma ut, lät honom ickt passera de tyska linierna tillbaka, hvarpi ,Bourbaki reste till Tours och ställde sig til franska regeringens förfogande. Detta är : t I korthet den historia, com på sin tid gjorde Isin rund genom tidningerne och väckte oer, hördt uppseende. Det visar sig nu, att sa. ken verkligen passerat, och det är den förmente br N. eller M., hvars rätta namn är I Rögnier, som sjelf berättar hela förloppet i en broschyr, han nyigen utgifvit i Bruxelles under titeln: Quel est votre nom? N... ou M... i Une Elrange histoire devoilee, Incidant Bourbaki. Vi skola här efter tidnicgsn Le Temps meddela det hufvadsakliga innehållet at detta Ikuriösa häfte med den kuriösa titeln. I Hr Rögnior börjsr med att presentera sig sjelf för allmänheten; och för att ingenting skall fattas i presentationen, skänker han läsaren sitt porträtt i början af brosch och meddelar derefter sin biografi. Hent E ait bans names är Rögnier; att han är i Paris samt studerat medicin och juridik utan afsigt att praktisera i någotdera facket. Han har eiltid i Frankrike varit i besittning af egendomar, eom gjort honom oberoende, och rår om en förtjusande egendom, der han i flora år bott med sia familj, enslig och lycklig. Han hade silt dar bomma, ijagt, fiske, tillgifvenhet, och önsksde blott en sak, ty det är omöjligt för den störste filosof att icke önska något, och hvad han önskade var, att det skulle fortfara. Dorefter berättar hr Regvier, att hen redan vid de första krigsrykteva öfverflyttade en del ef sin förmögerhet till Lo:don. Hen har 20,000 i räntai England. Etter denna lilla redogörelse för sina personliga förhällanyener br Rögnier sin bisteri. dagarve i Augusti månad följde han sina penniogar efter till England. Kejsaren gifrer sig I Sadan med sin arzd. ReMed publikea proklameras. Hr Regniers inbillningsk kommer I rörelse. Hen vill rädda Frankrike och framförallt kejsardömet. Den 12 Sept. skriver kan ett lånat bref till kejHan förklarar för henne, att hon är regerande kejcarinna och att lemna det franska området, att flotian är franskt område, att rligen bör kunna föreköaffa sig gatt, ati hon skall göra derra säte för sin regering, att hon sålunca kan fö flytta sig wil olika frarska hamnar och regera de jure och de faeto o. 8 Vv. Den 14 September infinner han sig i det hotell, dar kejsarinnan bodde, och blir insläppt till fru Lebreton, kejsarinnans lectrice, Fia Lebreton säger honom, att kejsarionan har läst hans låoga bref två gånger mycket uppmärksamt, men att H M. skyr allt som kande leda till inbördes krig o. e v. Med ett ord, hr Rözoicr blir höfligt afvisad. Men han fäller ej modet, och redan samms dag skrifver han e:t nytt bref till kejssrinnan. Den 15 nytt möte mellan honom och tru Lsbreton med samma utgång. Man kan icke räkna på flottan, förklaras det, man vill icke förorsska medborgerligt krig o s v. Hr Reguier slir öndå ej modstulen, men han inser likväl, att han måste afstå från förslaget om den flytande regeiingen, Den 15 September nytt bref och ny plan från den onttröttlige Regrier. Han råder kejsarinnan att ställa en förtrogen och hemlig agent i personlig beröring med grefve Bismarck, och vatusligtvis föreslär han sig sjelf i främsta rummet til detta ömtåliga värf. Denne agent borde kunna af Biswarck utverka bättre fredsvilkor än dam, som skulle erbjudas den s. k. republikanska regeringen, och kejsarinnan skulle då triumferande göra sitt återinträde i Tailerierna. Den 16 kom br Råguier sjalt för att höra efter, om han hade Dågot svar rå sitt bref AZ 3. Han mottogs a hrc X., M., Z. och hr Fillon, priasens lärare. Hr Fillon tager till ordet. Å sarionan vill ingenting göra... Men någonting måste göras, utbrister hr Rögnier, och vändande sig till kr Fillon, tilllägger hen: Är niiafton tillstädes, när prinseu pär till sängs?, Ja visst.n litjemst samma språk: kejHuroa dags? KlL. 0 10.a Nåväl, Jag skall bära till er en fotografi af Hastings, som jag har i mitt hotel; var god och bed prinsen skrifva några ord derpa till sin far. Jag skall resa till Wilheltoshöhe. Fotogrefien skall vara det synliga ändamålet med min resa och tjena mig till presentation. Dagen derpå, den 17 Sept., kl. 7 på morgonen inträder Regnier i Fillons sängkammare, och från sin säng lemnar prinsens lärare honom fotografien, under hvilken följande ord lästes: Min äiskade pappa, jag skiokar dig en utsigt af Hastivgs, jag hoppas du skall tycka om deuv samt uoderskritten Louis Napoleon,. Regnuier, som förut gilvit oss sitt porträtt, ger oss nu en facsimile af fotografen ötver Hastings och den inge segrarens vid Saarbrucken autograf. Utrustad med denna talisman, som skulle öppna ella dörrar för honom, sätter Regnier sig upp på det bantåg, som kl, 3.48 går till London. Så befioner han sig då på väg till Wilheimshöhe, men stannar dock först i Lon-! doa för att besöka baron Jeröme David. Missnöjd och nedstämd lemnar han denne! Jag fann — skrifver han — att hr David rade en sjelfständighet i tänkesätt, som icke yckes vara ovanlig bos en f. d. embetsman 2. 8. Vv. Rögnier sökte en handlingens man, en fann icke en sådan. Hr David är för retisk, för filosofsk. Röågnier är till följd häraf mycket nedslagen på sö dagsattonen, ten 18 Sept., och frestad att skicka foto;rafien och autografen tillbaka till hr Filloa, sen då får han händelsevis i en tidning se, stt Jules Favre har utverkat big en samnankomst med Bisiwarck i Meaox dagen ierpå. Nu gick ett ljus upp för honom. Ian måste komma Jules Favrs i förväg hos 3ismerck. Han skall icke resa till Wilwlmshöha, utan till Meanx, och kl. 9 sitter!s jan på det bantåg, som går från Chsaring ross till Calais. Han ankommer utan hines till Nanteuilj men här börja svårigheerna, Ingen vega fiuns i bys, och preusaroe äro herrar des Hur det är, lyckas lat honom dock på hauos förklaring, att ban nner från Hastioge och nödvävdigt måste fia orefve Bismarck ait förmå on nrons I mM 3