Aftonbladet – 2 augusti 1871, sida 2

starkt intryck på regeriogen och hon har sändt en ar sina medlemmar, Jules Simon, till Cherbourg för att underrätta sig om de fängslådes förhållanden. Jules Simon har atfört alldeles samma kontrolierande och förmedlande uppdrag, som 1852 anförtroddes åt general Espinasse. Detta uppdrag gjorde generalen mycket impopulär och han blef häftigt anfallen af venstern med anledning deraf. Jag vet ieko hvilket rykte Jules Simon för med sig från sia resa, men jag beundrar det sätt, hvarpå Försynen gör göck med menniskornas hetsighet och orätt:öärdighet, Den nödgar dem att göra precis detsamras. som de med högan röst förebrått hos andre. Hertigen af Richmond har uppgifvit sin plan ett före) billen om armeorganisatiooen med ett bihang, som skulle företagas till läsning i sammanhang med billen. Detta förslag ipneböll, såsom man erinrar sig, ett tadelsvotum mot regeringen och oppositionens anhängare satte härigenom pinisterens anhängare i den obehagliga ställningen, att de icke kunde rösta med regeringen för lagen atan att tillika rösta mot henne och ogilla henoes unpträdande; ty omröstningen omlagens andra Jäsning och om tadelsvotumnet skulle försiggå på en gång, så att man mäste antingen antega eller förkasta begge delarne. Protest nedlades, som bekant, mot ett sådant sätt att gå tillväga, i det man sade att det icke var konstitntionelt berättigadt; men oppositionen fästade icke något efseende bärpå och Times gaf den medhåll. Sedan har opoositionen dock kommit på andra tankar, om den än icke vill medgitva att det sätt att tillvägagå, som hon först ämnade följa, var inkonstitationelt. Lord Cairns tog till orda i öfverhusets möte den 27 Juli, för att på den då frånvarande hertigens af Richinond vägnar tillkävnagifva den inträffade omkastningen. Hertigen, sade lorden, hade anmält ett ändringsförslag, som skulle beledsaga andra läsningen af billen om avmens organisation och sluta sig som ett bihang dertill och man hade på flera sidor yttrar tvifvel om huruvida ett sådant förslag öfverensstämde med gällande former. Hertigen at Richmond vilie nu visserligen ej på något sätt medgifve, att det framställda kl:gomålet var berättigadt och ait intet prejudikat kunde anföras; men då det skulle vara föga önskligt och stå i strid med hans afsigt, att en allverseam konstitutiocel fråga inleddes med en diskussion af arbotsordnivgsn och då man kunde uppnå samma ändamål ocon svårigheter med efseende på den formella sidan, så hade han förändrat sitt förslag så, att det icko konune att stå i oskiljaktig förbindelae med billens andra läsning, hvilken kunde ega rum efteråt. Hertigens af Richmond förslag, som i måndags ekulle förekomma till behasdling i öfverbuset, gär nu utderpå, att huset, ionau billen läses audra gången, skall strängt tadla den ätgärd, som ministöårea vidtagit genom att afgöra den vigtigaste punkten i en fråga, hvarmed purlamentet sysselsatte sig, genma kronsvs prerogativ, i det ett sådant tillvägagäende måste nedsätta och förlama den lagsitarde maktens berocnde och verksamhet. Lord Granville förklarade sig varia utomordentligt tillfreds reed den skedda förändringen och han anmärkte att ocliga förslaget skulle hatva skaudikat, gora konde hafra stora ill följd. Då för några månader sedan engelska regeriagen hos parlamentet begärde en dotstion för prinsessan Helene, ärottning Victorias dotter, i anledning af hennes giftermål med markisen at Lorar, måste hon gå mycket försigtigt till väga för att undvika för kronan obehegliga debatter. Flere undserhusi sm röstat för förslaget eller sora icke motsatt sig d ma, fanno sig efteråt nödsakade ati inför sina k ittenter afgiive förklaringar af temlig Stig boskaffenbeat och som icke alltid blefvo välemottagas. Em af dem, som likväl var ganska populär bl sioa valmäv, undsick Jizväl icke ett försl:g till tadelvotam från deras sida. Ka annan drog sig ur e, a ott slags repablikansk trosbekännelso. Na dö ett annat bland drottningens barn, prins Arihur, appnär imyni åderp, och det blitver nödvändigt att 2 till hans bosättning, jörntser man debatter, soim äro änna obshegligare och are ott qväfva. Allmänheten känn gliga haset öfverlemma landet egendomar, hvilka tillhörde det onskildt, i utbyte raot en årligen voterad civillieta och dotationer åt bsraen af den kungliga familjen. Detta kan göra dess matstånd begripligt. Men hvad som gör detta motstånd änvu staskare och iörklarar, ott en del af medelklassen ansluter sig dertill, är det tillbakadragna lefnadssätt drottnivgen för efter prias Alberts död. Men förebiår henne, att hon blott samlar och icke uppf de skyldigheter att representera, som tillkemma henne. Om hennes kbelsotillständ eller hennes personliza smak hålla henne på afständ från den kung5ga ståten, ken hon, menar man, öfverlemna åt sin äldste son och hans gemål ett upptylla värdskapets skyldigheter vid hafvets fester och vid mottagaudet af främmande farstar, hvilka nu nödgas logsara på allmännaa hoteller när de besöka Esgland. Denna gästirihet skulie medföra utgitter för civillistan, men engelska folket sätter värde på densamua, och engelska tidoingar göra oförbehållsamt den anmärkvingen, att drottsingen icke har rättighet att undandraga sig de funktioner som åtfölja utöfningen af högsta makten. Vare härmed huru som helst — parlamentets båda hus mottogo den 27 i förra månaden ett bodskap från drottningen, hvari begäres en civillista POPE RATES MEINE AE ATEA IEA INTAR STINA erbjuder mig bistånd på ett sådant sätt, att AN