Aftonbladet – 1 augusti 1871, sida 2

eget namp och vajern, skall bära familjen Clares namn och vapen. Och förordnar jag ofvan nämnda Georg, White, Hugh Lester och Felix de Croisville till exekutorer at detta mitt testamente. Hough var ej wäktig af att ylira ett enda ord. Han kunde blott siirra på detta förvånande dokument. Det har allt sin riktighet, Hagh, sade miss Clare, Då jag följde diva föräldrar till Paris, blef jag der bekant med den markis de Croisviile, som du säkeyt hört omtalas cch läst om, såsom en af den tidens politiska ledare; resolutionstidens. Han ver det förverkligade idealet af mina drömmar den tiden; — en ädlivg och tillika demokrat; en gentleman och tillika fi!osof, som pi plär gade kalla männen af hans icter, Jag skulle för honom blifvs en appen madame Roland, Han och jag skulle tillsammans blifva roeter och apostlar för frihetens religion, rst i Frankriko och efterhand för hela verlden. Du har utan tvifvel läst om honom fåsom en ärelysten man — han var det; detta var likväl intet fel i mina ögon. Nåväl, jag förenade mitt lif med hans och — behöfyver jag säga det? — utan att bli bans maka på det sätt som lagen godkänner. Förstår du mig? Det var under för. nuftets ålder, som vi då kallade As, — under en hädisk rebelliong välde, kallar jag den nu. Jag hade ett barn, denne Felix. Så hade jag dock inte kallat honom. Jag ansåg honom vara död, jag trodde att han, tilllka med sin far hade omkommit i en bergström blard Jurabergen, Du har säkert äst markis de Civisvilles öde? Hury han, under ett försök att fly öfver gränsen, störtade ned i en afgrucd?, Ja, denoa tilldsagelse är ett historiskt aktum, men detaljerna äro inte kända, —