Aftonbladet – 31 juli 1871, sida 3

NS ATA SJ MIST GELUCICS DoOPtglOomdt under den förflutna veckan, har det derför amerikanarne på Brooklyn att tacka och kanske något litet äfven norrmännen, som infonno sig här mot veckans slut. åa För åtta dagar sedan gick det lifligt till li den lilla svenska staden vid smalaste delen af Sundet. Men är Helsingborg en svensk stad? Det kan vara tvifvel urderkastadt. Visserligen lärer staden hafva en svensk borgmästare och ett par svenska rådmän, en svensk stadsfiskal och en lika svensk kontraktsprost samt några konsuler och prokonsuler med fullkombgt svenska fasorer, men det ligger, likväl något internationelt i sta dens hela väsende, medgit det. När vi säga internationelt, vilja vi visst ioke insinuera att Helsingborg hör till Internationale, ehuru 2000 af detta sällskaps medlemmar fått plats i Helsingborgs Tidnings spalter; nej, det är något helt annat som gör staden vid Sundet så internationel.. Det är dess egen glada fysionomi, dess lifliga förbindelser med den ickesvenska verlder, dess fria blick öfver ett vatten, der alla sjöfarande nationer ständigt visa gig, dess vana att se främlingar hvarenda dag landstiga på Skeppsbron, dess nära bekantskap red konungen i Danmark, konungen i Grekland och hofstallmästaren Torrnerbjelm. I Helsingborg kan man få höra alla möjliga språk, åtminstone de som mest brukas i Europa, danska, tyska, engelska, franska, italienska — stadep står i den lif ligaste förbindelse äfven med Italien — skånska och någon göng äfven svenska. Och allt detta på ett gladt och vänligt sätt, under det man tager sin internationella frukost på Hötel Mollberg eller gör en promenad ut till Helsan, Helsingör var kanske en internationel stad. Na den är staden dansk, men Helsingborg blir alltmera kosmopolitisk. Hvilken skilnad på Helsingborg och t. ex. Oslais! Läget ärrägorlunda detsamma. Begge två ligga vid ett verldssand. Helsingborg är Sveriges Calais och Calais är Frankrikes Helsingborg. Men för öfrigt är ingen likhet mellan Helsingborg och Calsis. Man tror kanske att den senare är en riktigt glad verldsstad med liten snGrfhning af fransk esprit, Tro icke det, Calais är en tung, tråkig flandrisk by, der man icke uppehåller sig längre än hvad nätt och jemnt nödigt är. Kommer man deremot till Helsingborg, stannar man gerna, åker ut till Ramlösa, gör sig underrättad hvar Orvar Odds villa Canzonetta var belägen, tager harmnen i betraktande, smakar på skånsk limpa och prenumererar kanske på Öresuads-Posten, hvarefter man också skaffar sig Helsingborga Tidning för att hålla sig av courant med ån internationella fejden mellan dessa två blad. Det kan till och med hända, att man köper sig en lIendtegendom i frannskapet, det vill säga Om man är tysk eler möjligtvis dansk. Är man svensk, dragey man sig efter någon tid uppåt landet, ty den skånska jorden är för fet för dss uppländingar, såsom vi alla benämnas der nere, men vi komma igen, det är säkert, så ofta som möjligt, om icke förr, så till nästa kappridning. Der hafva vi åter ett af Helsiogborgs internationella drag. Det kar visserligen händt att man haft kapplöpningar äfven i Stockholm, för att icke tala om Öröteborg, men kursen i Helsingborg är dock något helt acnat, något mera europeiskt, der det icke är fråga om framåtskridande i allmänphet, utan om det rcest hejdlösa framåtrusande, fulikomligt internationelt, med jockejer, som bryta nacken af sig eller som åtminstone göra allt hvad. de kunna för att rida ihjäl sig och patrons häst, naturlietvis endast till hästafvelns förbättrande, Ja, Helsingborg är en högst remarkabel stad, i hvilken funnos för en vecka sedan. 20,000 främlingar, kanske det var 30,000. Der hafva vi en af de odisputabla fördelarne af att vara interaationel. Men tiderna förändras, och vi med dem. Åtta dagar hatva förflotit, och det är som Helsingborg aldrig någonsin utmärkt sig, såsom hede det icke haft några segrare vid en af jordens förnämsta kappridter, såsom fanns det ej lävgre till. Under den förflutna veckan hann Göteborg med att draga verldens uppmärksamh:t från Öresund till Göta elf. Ah, Göteborg, när vi skola tala om den staden, veta vi sannerligen icke hvar vi skola börja. Det är något öfverväldigande, något som ej kan riktigt fattas af en ostsvensk, Så är det beskaffadt med Göteborg under vanliga förhållanden. Huru mycket ofattligare och ofantligare måste det icke vara nu, då det atora mötet der skall hållas — komötet, kallades det af en enfaldig stockholmare, hvil ken väl tävkt på Komötet, som numera kallas Carl XV:s port, på Lådugårdsgärdet och ler icke så mycket Ladugårdslandskreaturen, som ej mera Stockholms strikare ou hålla möte. Benämningen är långt ifrånuttömmande vå Göteborgsmötet, ty det är ej blott koatan äfven ox-, häst-, fåroshsvinmöte, för uti icke tala om alla de landtbruksredskap, nandtverksalster och industriföremål af alla lag, som der mötas för att täfla med hvarndra. Vi hade häromdagen bref från hr Ander!oa (Anderson med ett s naturligtvis), hvilken meddelar ett och annat om förberedelserna till mötet, och hvarur vi här göra ett utdrag för att gifva våra läsare en föreställing om huru det står till i Göteborg elier wura det stod till åtminstene i förliden vecka. ir Anderson är icke född i Göteborg, men lar på några år hunnit blifva der acklimaiserad. Han är född i Wermland någontädes bortåt aerska gränsen. När han kom ill Göteborg, hette han Janne Andersson meä två s) och stod i bod på Sillgatan. Yo heter han Jobn Anderson och har konor vid en af Hamngatorna. Han har, likom Sven Renström och så många andra i en staden, börjat med ingenting, såsom det eter, det vill säga med stt godt och redigt ufvad, sinne för ordentlighet och sparsam-— et samt stark håg att komma fram i verien. För att komma fram i verlden behöfes det först och främst penningar, sedan ennipgar och derefter åter penniogar. Det :säg Janpe Andersson och det inser hvarnda en i Göteborg. Med sitt goda hufvud, n sparsamhet och sin redbarhet i affärer saffade han sig också penningar, blef r088andlare, hyrde en kontorslokal med godt ige och ett par stora magasiner, Först der. tter tänkte ban på en liten vacker vånix eh en liten vacker hustru oocch skaffade sig