Möten rörande försvarsfrågan. På derom af riksdagsmannen för Östra och Vestra Hisingens härader, hr J. Rundbäck, utfärdad kallelse sammanträdde i tisdags f. m, kl. 11 ett hundratal personer, mest tillhörande, den besutna allmogen, i Bärby tingssal å Hisinget. Mötet öppnades af hr Rundbäck med ett tal, som angaf mötets ändamål. Hr R:s uppmanirg till de närvarande att välja erdförande för ihötet ledde. derhån, att församlingen enhälligt anmodade hr Randbäck esjalf emottaga detta uppdrag. Hr Randbäck företog sig härefter att gifva en historisk framställning af Sveriges härväsen från äldsta tider till och med indelningsverkets införande. Efter denna redogörelse föredrogs till diskussion den första frågan, så lydande: Fordrar omsorgen för vårt landtförsvar, att Våra förevarskrafter ökas? hvilken fråga besvarades med ja, hvarvid hr 8. Hedlund förklarade, det han med detta votum ingalunda afsett att förorda en förökning af vår närvarande stående armå eller ett ökande af kostnaderne för vårt armöväsen — i nviiken reservation en mängd af de närvarande instämde. Andra frågan: Kan ett godt och betryggande fosterlandsförsvar erhållas på annat sätt än genom en utsträckt värppligt, utan rättighet till friköpning eller leg ning? besvarades med nej. I diskussionen härom deltogo hrr Hedlund, lektor Biomstrand och ordföranden, alla eniga ifråga om svaret på frågan. Hr Hedlund framställde till det afgifna svaret det amendement: att de värnpligtige ej få föras utom de förenade rikenas gränser, hvilket bekämpades af lektor B., men dock af de närvarande varmt omfattades. — Bland andra yttrade hr Sven Petter Andersson, att svenska folket skulle genom ett sådant beslut gifva andra folk en borgen för sina fredliga tänkesätt. — Hr Anders Magnusson på Lindholmen önekade, att beväringsöfningarne skulle delvis ske socknevis, hvarigenom en större skjulfärdighet skulle vinnas. På Backamo (exercisheden) får beväringen knappast skjuta ett skott. . Tredje frågan: Bör svenska armen bestå af stam, omfattande befäl och trupp, samt beväring ? lemnades af mötet obesvarad, sedan en Jängre diskussion derom egt rum, bvarunder lektor Biomstrand varmt prisade våra indelta soldater såsom stamsoldater och visade dessas nödvändighet, såvida man skulle undgå 3 års kagernlif, åsigter som deck bestredos af ordföranden och hr Hedlund. Hr Anders Magnusson ville ej nedrifva vår gamla stamtruppn. Den längsta och lifligaste diskussionen rörde sig om fjerde frågan: Kan och bör, i sammanhang med en utsträckt väropligt, det nuvarande indelniogsverket bibehållas, eller anses det böra upphäfvas, och på hvad sätt samt under hvilka vilkor? Lektor Blomstrand påyrkade indeiningsverkets bibehållande och framhöll ytterligare den indelta soldatens förtjenster. — Hr Anders Magnusson ville ock bibehålla den indelta soldaten, men fann det obilligt, att icke bördan skulle bäras af andra fastigheter än skattejorden. Så hade man t. ex. Carnegieska fabriken, tiil hundratutenrtals riksdalers taxeringsvärde, men som ej hölle en enda soldat. På samma sätt funnes i Mölndahl stora fabriker, som ej hade någon roteringsskyldighet. Detta vore en orättvisa, som borde utjemnes. Så borde alla fastigheter på landet och i städerna deltaga efter andra artikelns bevillnipg i roteringsbördan, hvarpå talaren yrkade proposition. Hr Hedlund föreslog det svar på frågan, att mötet anser, det i den mån allmänna värnepligten utsträckes, lindringar böra medgifvas den berustade och roterade jorden i fråga om ryttarens och soldatens underhåll. Fann hr Magnussons förslag ej oväntadt, men kunde ej biträda detsamma, då talaren önskade indelningsverkets småningom skeende upphäfvande, men icke dess utsträckning till ännu obeskattade fastigheter. Hr Sven Petter Andersson ville ej att indelningsverket skulle ökas, men att. i och med ökad värnepligt, utgifterna skulle delvis öfvertagas af statsverket. — Hr Olsson på Arendal kunde ej förstå, att vi skulle bibehålla indelningsverket, utan önskade, att det måtte efterhand aflyftas. — F. riksdagsmannen Erik Christiansson förordade lindringar. — Kommissarien Tellander fann billigt, att äfven fabriker och städernas fastigheter finge bära sin del af bördan. — Ordföranden uppläste senaste riksdags försvarsutskotts yttrande rörande indelningsverket.— Hr Anders Vestberg påyrkade indelningsverkets aflösning. Motkämpen mot dessa åsigter var lektor Blomstrand, som talade ibärdigt, och gendrefs hufvudsakligen af ordföranden, hvilken slutligen framställde följande förslag till svar på frågan: some