Aftonbladet – 24 juli 1871, sida 3

Den förflutna veckan har företrädesvis vsrit Biondins, Cleos och sådana lutiga varelsers vecka, det kan ej nekas, men derjemte har hon eriarat om att vi möjligtvis kunna få något annat att tänka på framemot bösten. Vi hafva mottagit det officiella tillkännagifvandet om urtima riksdagens sammankallande till den 11 nästkommande September. Man hade hotzt oss med att vi skulle få riksdag redan den 28 Argusti, bara fem dagar eiter rötgånadens officiella afslutande. Men representanterne äro väl inga skolgossar heiler, som beböfva fe sina sommarstudier taga ända redan i slutet af Augusti? Det är nog hårdt att man skall behöfra iofiona sig redan den 11 September, då Stockholms saison änou icke på långt rär tagit sin början. Att göra sig ledig till den 28 Angusti är rakt omöjligt, isyonerhet om man är underkastad den bärda nödvändigheten att tillhöra Första kammaren, Ponera att man ännu befinner sig i Homburg, Badsn, Ews eller någon annan fashionabel badort. Skall man då kerske bryta af sin kur, riskera lif och helsa och resa hals öfver bofvod till Stockholm, jast gom man måhända börjat få litet tur vid gröna bordet och gedan vet att man nästa år omöjligt kan räkna på något dylikt. Det vore grymt. Söta Jacquette, laga för all del att Thura ej behöfver tara hem till riksdagen förrän åtminstone framuti Septembers, skref en verldsdam pryligen till en bemmevsrande värdinna, hvilken visat brefvets innobåll för flere personer, på det att de skulle se huradan opinionen är,, såsom verldsdamen uttryckte sig. Du kan väl förstån, fortfor brefskrifverskan, ätt Thure ej kan afbryta sin sejour här vid badet bara för att fara till Stockholm ech återigen trötta sig med det eviga riksåagsbråket, för hvilket han ej har ett öres ersättning, utan bara tager bort tid från mig, societeten och sina egna affärer. Genom dina relationer kan du väl uträtta rågot för mig i denna sak. Jag skall gräga dig, att vi ha gudomligt roligt här vid badet, der det finres så många prinsar, som kunpa vara genska ämabla, då de se att de ha folk af verld för sig. När jag kommer hem, skall du få några särdeles pikanta dstaljer från värt vistande här, och Thure har esmlat en hel mängd anekdoter från spelbordet. Men då måste du också lofva att göra bygd du kan för riksdagens uppskjatande, hvilket med din reenos ställning till höga vederbörande ej bör blifva särdeles svårt, Min brors, skref en patron på landet till sin vän i hufvodstaden, j2g står sannerligen icke ut med att komma upp till Stockholm i Auvgusti, då jeg ännu har så mycket att göra här hemma. Och så fördömdt tråkigt sedan, att hyra in sig vid Norra Smedjegatan, när jog kan få sitta på gungbrädet här på gården och röka mia pipa i fria lutten. Blir det rikedag i Augusti, så afsäger jag mig mia plate i Kammaren, och det kan du gerna låta dem förstå. Jag tror icke att de vilja blifva af med mig. Låt nu se att du snvänder hela ditt inflytande och l2ger att riksdagen blir uppskjaten. Med nästa ångbåt skickar jeg dig ett par at mina nya ostar. De ha lyckats rätt bra, och jeg boppas att de skola vara i käre brors smak.n Sådsn var opinionen i landet, d. v. 8 på svenska herrgårdar och vid fzstlandets badorter, och ucder slika omständigheter kuude det raturligtvis icke komma i fråga att börja riksdagen redan den 28 Augusti. Msn trotgar icke en sådan opinion, allraminst då man, d. v. 8. kunglig majestät och kronan och alla andra vederbörande, sjelf just ej bar något emot att så länge som möjligt njuta ef sommarferierve. Res severas cras differo, heter det, och cras betyder här detsamma som uogelär hbalfannan månad. Sedan den förflutna veckan befriade oss från tanken på den 28 Angusti, hsde vi så mycket större frihet att sysselsätta oss med hr Blondia bland Humlegårdens trädtopper och hr Cleo, som flyger i hr Motsnders manåga Men har undrat öfver hvad don förstnämnde kan få i ersättning för att riskera lifvet ett par gåvger i veckan. Sannolikt ett ganska betydligt belopp i fast aflöning med möjligtvis en liten procent at nettoinkomsten. Vi hafva hört att br Blondin icke arbetar för egen räkniog, utan är anstäld hos hr Strakosch, en medlem af den verldsbekanta impressariofamiljen. En Strakosch spekulerar i konst,, d. v, s. att han, då konjunktarerna synas fördelaktiga, skaffar sig on teatertrupp, helst italienska sångare och sångerskor, födda cch uppfödda i Eogland, Amerika, Frankrike, Tyskland; till och med i Italien, far omkring med denna tiupp och gör affärer. Blitva konjunktureroa för operan mindre fördelaktiga, afskedsr han truppen, ren har kanske fått emak för att göra i konserter och epgagerar då en konsertsångerska, som han låter höra på alla platser, hvilka kunna misstänkas för att infinva sig på konserter. Så blir den nyheten gammal, och hr Strakoseh får iden att spekulera på spänd lina, nitio fot öfver marken. Det är också konpsto. Hav engagerar en Blondin och gör åter goda affärer, men liksom ett assuransbolag gerna låter reassurera sina assuranser, så engagerar en Strakosch sig sjelf hos en ännu större effirsman ör att vara trygg för alla eventualiteter, och dest är den affärsmannen som egeatligen spekulerar i konst på fullt allvar. Så lärer förbållandet vara också för närvarande med den Strakosch-Blondinska affäran. Vi veta icka om det är en a canta