Aftonbladet – 22 juli 1871, sida 3

Article Image
inbördes bekantskap, som är rätta grundvalen för en närmare sammanslutning. . Såsom en begynrelse och ett förebud till en sådan framställning beisa vi d:r Giersings skrift om Rouneby oh Medevi; den är bällen i en bflig och populär stil, och tilliörlitligheten af dess uppgifter lärer ej kunna sättas i fråga, då det är en man at facket, som på grund af vederbörande svenske brucnsoch badläkares redogörelser utarbetat denna framställning. Författarens slutomdöme om Ronneby lyder, att denna :runn icke allenast är den kraftigaste blsnd Europas jerokällor, atsn ock med hänsyn till omfånget af sin verkan kan ställas i jamnbredd med de berömdaste mineralkällor i verlden.. Han anmärker, att mellan Ronneby och Medevi är en temligen bestämd terapevtisk skilnad. Visserligen kunna samma sjukdomsformer sändas till båda ställena., men dock bör oftast på grund af närmare pröfning den ena föredragas framför den andra, och valet beror då isyonerhet af den sjukes sllmänna kroppsbeskaffenhet.. Medan för den finare kroppsbygnaden, det retligare nervsystemet, de ömtåligare matsmältningsorganerna, kort sagdt den s. k. eretiska kroppskonstitutionen, Medevi är att föredraga, egnar sig deremot Ronneby för den gröfre kroppsbygnaden, det slappa nervsystemet, den tröga matsmältningen, med ett ord för en s. k, torpid kroppskonstitution. Man kan således säga, att de båda källorna komplettera hvarandra, ithy att man, på angifna grunder, väljer den ena eller andra för samma sjukdom hos olika personer. — H. M. Konung Carl XV:s enskilda tafvelgalleri. Af detta präktiga plarschverk har tredje häftet utkommit, innehållande ett landDCP af Rydberg och en genretafla af Nordenerg. — Björnstjerne Björnson lärer, enligt en korrespondent till danska Dagbladet, ha under arbete tvenne historiska dramer, af hvilka den ena, Sigurd Jorsa!afarer,, är i det närmaste fullbordad, — Friherre von Feuchters lebens: Zur Diätetik der Seele har i Wien utkommit i 34:de upplagan. — Furst Piickler-Muskaus litterära qvarlåtenskap skall vara af ganska stor betydenhet. Bland annat finnes deri en af fursten sjelf ordnad, rikhaltig brefvexling samt en omsorgsfullt förd dagbok, som öfverflödar af pikanta uppgifter. Fursten önskade, att alla dessa intressanta manuskripter skulle utgifvss efter hans död, och var mycket bekymrad, att man just för deras innebåll skulle nndanskaffa dem eller stympa detta sistnämnda. Under sin lifstid ville han icke skilja sig från sina papper, samt uppdrog åt någre förtrogne att gepast efter hans död taga dem i förvar. Det oaktadt ha — berättar Berliner Börsenballe — några af de vigtigaste manuskripterna blifvit hortsnappade; men större delen af qvarlåtenskapen är dock räddad åt offentligheten. Ludmilla Assing lär enligt furstens vilja vara den, som kommer att ombesörja utgifningen. Denna litterära qvarlåterskap bar redan förnt varit föremål för rättegång mellan arfvingarne och manuskripternas innehafvare. — Tyska pressförhållanden. På den tyska Journalistentag, som den 9 dennes öppnades i Breslau, äro 49 tidvingar representerade, I Nordtyskland pågår för närvarande en liflij diskussion i anledning af det väntade förslaget till gemensam presslag för hela det tyska kejsardömet, och de korporationer och föreningar, som äro närmast intresserade i frågan, skynda att framställa sina särskilda förslag till en dylik lag. Bland andra bar föreningen Berliner Presse utarbetat och offentliggjort ett projekt till pressförordning i 16 paragrafer. Deri förordas afskeffande af koncession för tidningsutgifoing, af tidningsstämpel och af förbindelsen att aflemna exemplar till vissa vederbörande, införande af garantier mot förhastade beslag, preskriptionstid för pressförbrytelser samt reglering af det kriminella ansvaret för sådana förbrytelser. För kolporterivg af trycka skrifter och bildverk samt för uppslående af plakater ansea intet särskildt tillstånd af myndigheterna vara behöfligt; deremot bibebåller förslaget tvånget att uppgifva boktryckare eller förläggare firma på alla tryckta skrifter samt skyldigheten för tidningarna att införa beriktiganden: .—Tcke mindre än 42 tyska författare dedicerade sistlidet år sina arbeten till drotwingen af England; tio af dem ha derföre bekommit presenter och de öfriga tacksägelseskrifvelser. — Den berömde däinske marinmålaren, prof. C. F. Sörensen, som i fommar företagit en längre studieresa utmed Norges vestkust, har nu återkommit till Kristiania och medför, säger Morgenbladet, en mängd präktiga studier från Hardanger, Sognefjorden 0. 8. V. — Lorens Frölich, den bekante danske målaren, bvars humoristiska teckningar ur .småherrskapets, verid äfven äro bekanta för och omtyckta af vår sveaska publik och som under Paris balägriog vistades i Lonpdon, befinzer sig tör närvarande i Kjöbeahavn. — Det geammalindiska dramat ?Sakuntala? gefs den 24 Juni på bofteatern i Weimur i en bearbetning af frik. Alfr. Wolzoyen, hvilken säges ha varit mycket lyckad. — De tyska tidningarne ba en tid bortåt haft att berätta, att Richord Wagner uwgås med plapen att på en stor festrepregentation uppföra sin Ring der Nibelungen. I ett bref till sina vänner beräftar korspositören sjelf riktigheten af denna uppgift. Hans afsigt är avt i Baireuth på tre aft var (vHaovptsbenden.) å rad och en föregående afton (sein vorangebender Vorabend) uppföra Der Ring der Nibelungen fullständigt under bans egen ledning samt att de båda nästföljande veckorna förnya uppförandet på samma sätt. Denna festrepresentation skulle oga rum på sommaren 1873. En särskild teaser skall för ändamälet byggas. Byggandet och den sceniska inredningen skola begynna i höst och vara fårdiga på våren 1873. Då skola de utmärktaste, af Wagner sjelf utsedda sångare och musici samlas i Baireutb, för attitvå mänader inöfva sina roller och stämmor. En förening af kompositörens vänner och gynnare skola insamla erforderliga penvingmedel och 1500 beqväma sittplatser skola ställas till deras förfogande, som tillskjuta penningarne; men den realegeudem, som uppstår gerom detta gemensamma företag, skall ställas till Wagners disposition, ochbban eger att bestämma hura den för framtiden skall användas. En Wagnerföreniog bar i anledniog häraf bildat sig för att anskaffa fond till teaterbygona

22 juli 1871, sida 3

Thumbnail