Aftonbladet – 21 juli 1871, sida 3

sakade, hvilkas pligter, intressen, medeimåttiga förmöganhet eller en viss bekymmerslöshet höllo qvar i Paris, Hvad förmådde namera några tusental menniskor utan samband, utan ledning, af hvilka de flesta voro modiällde genom en oerhörd rad af olyckor och af hvilka många, trots de lexor de fått, änuu rönte ioflytandet, icke, såsom man har påstått, af den engelska lyxen eller den italienska korruptionen, utan af något som bör kallas med sitt rätta namn: det kejserliga Frankrikes förfall? Emellertid lade dessa hederliga män, hvilka man beskyllt för feghet, redan från första stand i dagen sin jafsky för den skamligsste bland revolutioner och bersdåe sig gensst till motstånd. På alla offentliga ställen -af sig ogillandet luft på det lifligaste sätt. Samtal vuppstodo framför sjelfva barrikaderna mellan deras väpnade vakter och de obeväpnade ordningsvännerna, hvilka ofta förstodo att försksffa sig gehör. Journal officiel, hvilken insurrektionen siog under sig likasom alla andra regeringens redskap, talade sjelf om de grupper jaf 25, 50, ja till och med 100 personer,, som bildade gig på bonlevarderna och ständigt thböllo till der, diskuterande, gestiknerande och hbindrande trafiken,. — Hvarje grupp har, tillade tidningen, fyra eller fem talare i fria luften, hvilka fängsla åhöraraes uppmärksamhet. Dessa talara, nästan allesammans reaktionäre, hylla satsen, att hvad som no behöfvas är arbete, och att den nya reigoringen är oförmögen att gifva sådant Ds2sa första -yttrnsar sf.opposition funro eit evsr i pressen, icko blott i form af mer eller mindre skarpt klander, utan äfven I säsom en gemensam protest, i hvilken orga;nerna för alla erkäda åsigter fördristade sig jatt zma, från de mest konservativa till Ge rodikaluste. Det gercensamma område, i på hvilket alla dessa tidningar ställde sig, var respekten för folksuveröniteten, repre; senterad ensamt af församlingen i Versailles. I De läto hvarken afskräcka sig genom hoteiiser eler lura sig af den ske bara moderationan hos dsfaktiske maktinvehafvarne, hviikaj ihade siv tulhåll i Hötel de Völe, Da vär igrade art ur denna makig händor mottaga imuvicipslval, hvilka endast skulla vara en I sapktioh sf upproret. I Samma dag, så proccens förklsrivg offent-. vjordes, den 2i Mars, gjorde befolknivgen jet direkt en enran kollektiv protest afl. (Enau mer karakterisiisk besksffenhet. Fleraj i tundra s0aer tågade obevöpnade omkring . på då fö mesta gatorua i Paris med fanor, I, å hvilkas i stora bokstäfver lästes: Lefve! ordningen! lefvs republiken! lefve nationalför. !. Å 4 L i samlingen! bort med komiten! Deras antal ltilteg, elitefter som de tägade fram. Till joch med de, hvilka vare sig af räddhåga eller af en rättmätig tveksamhet att, enligt a beryktadt yttrande, åstadkomma ordning I H oordning, undandrogo sig att sälla sigi t helsade dem från fönstren. Un-l; Gantsgandes på några ställen försökte ickejj 3 federerade mnationalgardenas poster attl, jda dem. Ingevetädes öfverröstades deras, rop af rop i motestt anda. Och hvad del; I förnämligast ro ade under tägandet genom denna stad, der man har påstått, a t den lagliga regeriogen endast mötts likgiltighet ielier öppen fisndtlighet, var: Lejve nationalförsamliagen!s En trer sktniogsojudande deI monvstradon och til på köpet utan v.pen, mena i nationalgsrdets uniform, tillkänneagafs till följande dag, De. segrande partiet biefl, oroligt bäröfver. Ena af dess organer, Lal nouvella röpoblique, uppmanada de fede erade Iz att med våld skingra demonstrationen. Denna botelza sfskräckte ej lagligheteos försvarare. Man könuaer den blodiga scen, hveriör Vendöme-torgst bief skådeplats: män, i hvilkas tanke det var det siörsta brott att skjnta på ena väpnad hop, kommenderade en mördande eld mot ea obeväpnad hop; det var, yttrade deras officiella tidning, att begagra maktens rättigheter mot upprorsstiftares. Det inbördes kriget har pu begynt. Ord Biogspertiet, hvilket naran ala hederliga och upplyste män i det repubiksuska partiet deren ära i att artega, undandrager isamuses svära pligter. En stor omrets har förblivit fri i bjertat af Paris, on siräcker sig från centralbaliarce till Saiot-L:zare-bangården, omtettande heta det ndra arrondissementet samt en dol a? det örsta och det rionde. Nation:lgarcena i derea qvarter bibehålla der permanenta postor, bvilka siäcga tillträdet för upproret, som segrar Öfveraslt ennorstädes. I flera errondissemen er reorganissras bat:ljonerna eller de deler af bataljonerna, som förblitvit nationalförsamliogen trogns. Förbigående de lagliga formalitetersa, u ed en företsgsarshet jar egen drift, som är tällsyntere i Peris än annorstädes, komplettera de sina katrer, tylla lockorna efter det befäl, som tegit atskex eller är frånvarande, och förena sig i legioner, i spetsea för hvilka te belst ställa nå-j gra af de högre marimofficerarne, hvilkas energi under belägrivgen gjorde dem så populära. Da ha sina vapesnplatser midt emeljan de poster, som icnohatvas af de feder rade, Poviytekvisks skolan meilisn Maub torget och Pantheon-torget, der ng centralkomitens mest tillgilna bataljoner ka: pera dag och nett, hys S8eTenI j tets legion. Da första komp som hesätta den, begitra sig dit i tysthet på arv tonen. Det är ävhu endast en konspiration ;o dagen darpå är det redan en styrsa, till-!; söckligt säker på sig sjolt för att uppträda! vid full d Hela degan i ända evkomma 5 de, som försinkat sig, ensamme ejlir i grupor, med geväret på exel. Man ser icke utan oro dem passera, in stänger vägen för den. Några nmöres från skolans port stå det andra partiets anbängare u pmöärksamras, Andra aftonsn hade mått o h steg tapiss för att uthärda en belögrivg och via behbof försöka et sogressivt u föll Oörväntede törstärkniogsr bade enkömgit från batalja tycktes vara vonua iör den urrekti a makten. Visshetn att få bära sold dreger dit mä.ga obeslutsamma silsr likgiitiga arbetare; andra, mer ocgeoyitiga rekryter tillsäpper skouogiomen, iken deona göog är otrogen sins revolusnor inför ect uppror, der hoo fin-j talar till förståndet, ia70 ädla passionerun NR nm YR mm mm RR RR mm ARR AA ee Kr ör a el O rt a OR OM ill lit. DANMARK. : Enligt Minis idende ha tuliinkom-s