Aftonbladet – 17 juli 1871, sida 3

— Af Farmaceutisk Tidskrift har ut . kommu n:r 13, moehällande: Comabarks undersökning på balten af Chinabaser; Om förord till ; erhållande af personella apoteksprivilegier; Perso nalförändriogar på apotek; Personelal apoteksI privilegier; Annonser; Rättelse. — Skarpikytteöfaingar. Skarpskytte ; kåren i Sundsvall hade sistl. söndag sin första ut I marsch iör i år tiil lägret Carlsborg. Kären an fördes af kapten Hammarsköld, som för tillfället uppehöll sig i staden. — Em resaämde vetesskapsmans besök 1 Stockholm ech Upsaia. I den till vetenskapsakademien i Petersburg afgifna årsberättelsen från meteorologiska cenatralanstalten derstädes yttrar sig dess direktor H Wild under afdelniogen IX (Vetenskapliga och inspektionsresor) på följande sätt om sitt besök i Sverige 1870. I Stockholm mottogs jag på det vänligaste af vetenskapsakademiens sekreterare professor Lindhagen och dess fysiker professor Edlund. Hr I Edlund, som leder meteorologiska observationerna I på de 28 stationerna i Sverige, äfvensom publikationen af dessa observationer, lofvade mig på ett förekommande sätt att åstadkomma ett utbyte af väderlekstelegrammer emellan några svenska stationer och vårt centralobservatorium. Detta tyckes också vara desto lättare gjordt, som flertalet af mereorologiska stationer i Sverige befinner sig just vid telegrafstationerna. Föröfrigt emedan hr Edlunds hufvudsakliga verksamhet är riktad åt hans bekanta undersökningar inom elektricitetslärans område och intet egentligt centralobservatorium för meteorologi och jordmagnetism finnes i Sverige, som kan specielt egna sig åt forskningar beträffande dessa kunskapsgrenar, så har man i Sverige utan tvifvel kommit efter sin tid på detta fält, Desto mera förtjena de ansträngningar allt erkännande, hvilka vid universitetet i Upsala, dit jag begaf mig från Stockholm, blifvit i denna riktning gjorda. I närheten af universitetets fysiska institution hafva herrar professorer Ångström och Talen inrättat ett särskildt magnetiskt observatorium, i hvilket jordmagnetiska elementens såväl variationer som absoluta värden bestämmas med Lamontska appa rater. Derstädes befinna gig också de stora nedgräfda termometrarne till observation af jordtemperaturen. De öfriga meteorologiska observationerna anställas på universitets-observatoriet under ledning af adjunkten Rubenson, och der fianer man äfven den förträffliga registreringsapparaten af Theorell, hvilken antecknar barometerståndet samt de våta och torra termometrarnes temperaturer. Dessa anteckningar blifva äfven omedeibart bearbetade, så att Upsala hörer till de få punkter på jordklotet, hvarest sjelfregistrande apparater icke blott äro uppstälda såsom märkvärdigheter, utan verkligen begagnas till fortlöpande observationer. Således är i Upsala redan grunden lagd till ett meteorologiskt-magnetiskt central-observatorium för Sverige; så att det verkliga upprättandet af en dylik anstalt derstädes, hvilken värdigt skulle kunna motsvara äfven de öfriga anspråken på ett sådant institut, väl kan väntas rätt snart. Då utom adjunkten Rubenson, äfven docenten Hildebrandsson specielt sysselsätter sig med meteorologi, äro i allt fall goda avdliga krafter att tillgå. Vid detta tillfälle kan jag icke underlåta att omnämna, att min tyvärr alltför korta vistelse i Upsala likväl gjorde det möjligt för mig att med hrr Ångström, Thalen, Rubenson och Hildebrandsson öfrverlägga om ett projekt att på Spetsbergen inrätta ett meteorologiskt-magnetiskt observatorium. Om Rysslands samt Sveriges och Norges regeringar icke neka sitt materiella understöd, torde upprättandet af ett sådant observatorium icke vara förknippad: med så betydliga svårigheter, som det vid första anblicken skulle kunna synas. — Donatiom. Familjen Krook i Helsiogborg (fröken Krook, egendomsegaren O. D. Krook på Gåsebäck samt ryttmästaren Krook) har ånyo visat sitt intresse för Helsingborgs samhälle genom en betydlig donation, nemligen 6000 rdr samt några bundra rdr i upplupen ränta, som i dessa dagar skänkts åt Helsingborgs kyrka, för anskaffande af en varmapparat åt densamma. Det är icke längesedan samma familj skänkte staden en betydlig och högst värdefull jordegendom, afsedd till en stadspark. — Foltmötet i Hessleholm. Riksdagsmannen hr O. B. uvlsson i Maglehult hide till i tisdags inbjudit sina kommittenter och andra för saken iatresserade personer till ett möte å tingsheset i Hessleholm för att öfverlägga om försvarsfrågan. Då vestra Göinge härad är just den trakt der folket är särdeles tryckt af indelningsverket och nu genom Andra kammarens kända beslut hos t ig fått hoppet upplifvadt att blifva qvitt dennalr unga, så är litt förklarligt, att en sådan mängd remmansegare infunnit sig, att den stora och ryms iga tingssalen var alldeles uppfylld. Från de öfd iga häraderna hade infunnit sig riksdagsmännen b Per Nilsson i Kulhult, Östra Göinge härad, Sven b Nilsson i Österslöf, Willands härad, Sven Nilsson å Efveröd, Gerts härad, Jöns Andersson i Freninge, Färs härad och Ola Andersson i Nordanå, ; 3ara härad. Den gamle baron Stael v. Holstein å rån Skurup var närvarande och deltog i diskusionen, men kunde icke åtaga sig det erbjudna rdförandeskapet. Till ordförande utsågs landt-p rukaren Segerström i Mala. V Diskussionen fortgick omkring två och en half It imme och innehöll ej något särdeles nytt. Barond stael v. Holstein och riksdagsmannen Sven Nils-1 on i Österslöf hade sakrika anföranden. Den jf örre kunde icke gilla det k. förslaget af det skäl tt rikets försvar derigenom skulle erhålla endast betydligt större motståndskraft än med vår nurarande försvarsstyrka. Talaren ville haen grundigare rekrytöfniog och sedan årliga möten en lärre tid. Man skulle derigenm undgå att hålla en lel af beväringen i garnison, såsom den preussika värnepligtslagen föreskrifver. Mötet förklarade enhälligt sitt bifall till det beslut, vartill Andra kammarens majoritet kom vid omöstningen rörande indelningaverket vid sist afsluade riksdag och för öfrigt antogos samma resod utioner som förut blifvit antagna å mötet i Fjelioge, — Druaknade. Handl. vid Åmeberg Aug varsson jemte hans hustru företogo sig förl. tislag i båt en lusttur ut på en der i närheten va-i ande mindre sjö, hvarvid båten genom någonF försigtighet kantrade med den bedröfliga påföljd, )h tt såväl Larsson som hans hustru drunknade. n sarsson är bördig från Wadstena och hans för-g drar lefva ännu. u v — Eldsvåda utbröt i Eskilstona i torsdags? 1. half 12 f. m. i Målareprovinsernas mejerihols7g a nejeri på norr, Elden, som börist I husets nord-U stra hörn uppe på vinden, grep omkring sig med u ädan hastighet, att hela taket snart stod i låga. S. uyckligtvis var dock huset af sten, hvilket något örhindrade eldens framfart, och snart ankommoZ åväl manskap som eldsläcknpingsmateriel, hvar-V fter slöckningen bedrefs med vanlig raskhet. nom en timme var all fara förbi ooh kl. 1 var lit slut, och detta utan att eldon kommit längre in till vinden. Våningen en trappa upp, som stod )b der inredniog för att iflyttas till hösten, lärer o1