Aftonbladet – 17 juli 1871, sida 3

Ej, — Kappseglingen med roslags-stoi båtar egue rum i vår vid midasgstide: Vioaden var SV. å SV. t. S.; i början jemi löfvergående mot kl. 12 till hård och by Jaktig. Ianan kappseglingen började, utgic Tlärfcskrambandlanden Forsbergs ångslup Di ana, medförande svenska segelsällskapsts se kreterare, hamnkaptenen F. von Sydow, oc (t.f.lotsåldermannen kapten H. Byström, hvilk förtöjde bojar. hvaromkring seglingen, enlig 18. k. triangelsegling, skulle försiggå. Mella Hasseladden och Skepparholmen utlades e Isvart boj på 18 famrars vatten och strax lä derom kapten Hjorts kutter Nornan. Nor om Björnsgrundet förtöjdes ea röd boj oc tätt i lä om densamma apotekar Norgren kutter Esther. Under Nordöstra landet hitor Bogesund förtöjdes grosshandlanden Bäck ströms kutter Dagmar, och i lä om denn; en hvit boj. Dagmar fungerade vid kapp seglingen som chefsfartyg, och ombord å den samma, hvilken likasom de öfriga vid bojarnt stationerade kuttrar var höljd af brokiga sig nater, befann sig ordföranden isvenska segel sällskapet, öfversten vid skärgårdsartilleriet m. m, von Feilitzea. Seglingen skulle alltså ske från Dagmar som utgåogspunkt, unde krysseing 7009 alnar upp i lovart om svarta bojen mellan Hasseladden ock Skepparholmen Vidare för on slör för styrbords halsar 7500 alnar fram till röda Bojen i lä om Björnsgrundet. — Derifrån för en slör för babords halsar ned igen till chefsfartyget. som utgjorde målets slutpunkt för seglingen en distans af 5500 alnar e!!ler inalles en väglängd af omkring 2 tyska mil. Sålunda blef ock seglingen för dagen. I lä om Lilla Högarn lågo förtöjda 16 roslagsstorbåtar, hvilka omkring kl. !, 12 f. m., då signaler hissades på Dagmar,, hölio Bed till kuttern. Kl, 12 t. 4 m. passerade den första storbåten chefsfartyget, och kl. 1 t. 50 m. 17 s. var seglingen slutad, en jemförelsevis ganska kort tid, som vanns derigenom, att brisen under seglingen blef ganska hård och ibland med intervaller af svåra regnbyar. Roslagarnes segling blef hvad man kallar gann något för hårdt väder i somligas tycke. ckså såg man flera af dem under seglingen stå ständigt vid pumpen för att utpumpa allt det vatten, som inrusat öfver lä bord Sedan alla båtar, kuttrar och andra farkoster, efter slutad segling, förtöjt i Jä om Stora Högarn, företogs prisutdelningen på höjden af en sluttande vacker gräsplan invid mangårtsbyggnaden, inledd med ett lämpligt tal af öfversten von Feilitzen, som utdelade prisen. Första priset, 15 specier och en prisstandert för en segling på 1 t. 22 m. 9 s. tilldelades båten Sylfid, A. Söderman från Biidön och Norröra. Denna båt vann nu i år första priset för tredje gången. Vidare tilldelades cadra priset, 12 specier, åt båten Alfina, J. W. Österman från Djurhamn, som rundseglat på 1 t. 26 m.59 s. Tredje priset, 9 specier, erhöll båten Albin, A. Sjöberg från Blidö, hvilken framkommit på 1 t. 28 m. 27 8. Fjerde priset, 6 specier, tilldömdes båten Nanny, J. E Jansson från Ridmansö, som framkom på 1 t. 31 m. 17 s., och slutligen femte priset, 3 specier, åt båten Ellida, J. Eriksson från Rådmansö, som hann målet på 1t. 32 m. 41 s. Treafdetäflande båtarne, Fröjden, O G. Nordlnad från Blidö och Oxhalsö, Anna Lovisa, J. E. Ericsson frår Rådmansö, och Nordhem, J .Siderman från Blidö, ramkommo ej, eller afstodo fråa täflan, emedan leras båtsr ej uthärdade de hårda byarne. Den na af dem led dessutom haveri å sitt storsegel. De öfriga täflande framkommo i följande ordning : Yc., J. Söderman, från B idö och Svartlöga på 1t. 32 m. 42 5. Ellida. I U. Lindström från Blidö på 1t. 33 m. 26 8. Britannia, A. Österman, från Blidö på 1t. 33 m. 52 8. Alman 0 E. Jansson, från Wermdö på 1 t. 33 m. 57 8. Anna, J. E. Nordblom, från Rådmansö på 1 t. 34 m. 5 8. Ingeborg, C. Frödin, från Blidö och Oxhalsö på 1t. 34 m. 10 s. Dagmarn, J. Söderman från Blidö på 1 t. 35 m. oci Laura, A. Söderman från Blidö 1 t. 37 m. 44 8. Ett par haverier inträffade under seglingen melan de täflande. Båten Alma seglade nemligen hop med båten Ellida just vid rundseglingen af öda bojen. Den förre, under slör för styrbords alsar, lovade för hårdt upp på den senare och stötte dervid dess babords brädgång och lästång. 0 annan af båtarne fick haken å sin storbom prängd samt var på ett hår nära att i häpenheen öfversegla och sänka ej allenast chefsfartyget tan äfven ångslupen Diana, ty brisen var vid etta tilifälle ytterst hård, och båten kom under lör med en brusande fart. Danna kappsegling ar emellertid den mest lyckade allt sedan roslagsåtarne börjat att kappsegla för 4 år sedan. Små egnbyar aflöste den styfva kultjen, och roslaarne voro i högsta grad lifvade, ty det var förta gången, som triavgelsegling verkstäldes, hvil-: i sig sjelf är särdeles intressant och omvexinde. Fyra ångfertyg, nemligen: Fredriksborg, Ehrentrahl, Östanå och Engsö, voro fullastade af skåderstna passagerare, hvilka med synnerligt intresse sågo denna lifliga segling. För öfrigt hvimlade wrvattnen af en mängd ångslupar, segelbåtar och oddbåtar. De omgitfvande höjderna erbjödo för. elaktiga positioner för åskådare från traktens alla ommarställen. Kl. 4 e. m. var prisutdelningen lutad, och kl. 6 e. m. hade de flesta skingrat sig t alla håll efter en angenäm och festligt använd ag. (D. B.) — Nordiskt kyrkomöte. Danska tidiogen Dagstelegraphen innehåller nedanstånde inbjudning till ett nordiskt kyrkomöte i jöbenhavn. Sedan åtskilliga omständigheter flera gånger gt hinder i vägen för hållandet af ett nordiskt yrkomöte, hafva undertecknade på fleres uppmaing och efter samråd besalutit att inbjuda till ett idant kyrkomöte, hvilket, om Gud vill, kommer tt hållas i Kjöbenhavn den 5, 6 och 7 September etta år. Mötet öppnas och siutas med gudstjenst, varvid predikningar hållas af en norsk och en ansk prest. Några längre föredrag komma icke tt hållas, men deremot förhandlingar om vigtiga l: yrkliga frågor, som angå de nordiska kyrkorna. je ämnen, som närmast komma under öfverlägging, äro följande: 1. Nyrationalismens förhållande till den kristna ron. 2. Sekternas ställning till statskyrkan och ordandet af detta förhållande. 3. De ledande principerna för prestvalet. 4. Hara skall en utvidgning af den lutherska yrkans liturgi kunna befrämja ett lifligare delogpnde i gudstjensten från allmänhetens sida? 5. Missionenå uppgift i vår tid och de nordiska . olkens samverkan i denna riktning. 6. Folkhögskolans betydelse inärvarande tid. ) 7. Irvingianernas uppfattning af de yttersta tin-. en i förhållande till den heliga skrift. 8. Kyrkans förhållande till staten och denna l: as lösning i de nordiska rikena. 9 Tillhör läran om mellantillståndet evanoeliets