Aftonbladet – 13 juli 1871, sida 2

womiska mötet uttalades ånyo enhälligt den wsigt, att de skandinaviska industriatställnin;arne borde bli periodiskt äterkommande, ivarjemte tillfredsställelse uttrycktes öfver len antydan, som blifvit gjord om en tillimnad utställning i Kjöbenbavn 1869. Nås son sådan kom emellertid icke då till stånd öch frågan derom har, ehuru icke undanskjuten utan alltjemnt stående på dagordningen, först vu kunnat bringas till sin lösning. Det har isynnerhet varit frågan em en lämplig lokal, som vållat hafvadbry. Man ville nemligen gerna uppföra en gådan utställningsbyggnad, som icke blott kunde göra tjenst för ögonbiicket, utan fortfarande bli ull gagn för industrien. Ett stort steg emot detta mål skedde derigenom att krigsministern Rasslöff öfverlemnade åt industriföreningen den plats, hörande till Kjöbenhavns gamla fästniogsverk, som blef ledig, då Vesterbropassagen ombildades och rätades. Man hade nu omsider på billiga vilkor en lämpligt liggande tomtplats: Industriförsningen beslöt att för ändamålet använda 80.000 rdr svenskt och kommunen beviljade 60.000 rår. Det öfriga åvägabregtes genom aktieteckning, och på detta sätt fick man medel såväl till uppförande af en byggnad, som kostar omkring 600,000 rår, som till omkostnaderna för utställningen, Byggnaden, som skall vara både storartad och prydlig, är uppförd efter plan af den från skandinaviska konstnärsmötet i Göteborg för svenska konstnärer välbekanta arkitektea V. Klein, som segrade vid den con eoars, som för ändamålet utlystes. Den företr ena golfyta af 12,000 qgvadratfot, som står färdig att mottaga skandinaviska induBtrialster. Vi önska och hoppas att den svenska industrien må uppträda väl rostad på denna fredliga valplats. Den skandinaviska utställningen i Kjöbenbava kommer säkerligen att bli ojemnförligt mera besökt än 1866 års titställning i Stockholm, som hade att kämpa mot en trefaldig otur; först och främst de samtidigt med utställningens öppnande utbrutna krigsoroligheterna, dernäst den ruskiga väderleken under 1866 års sommar samt elotligen det rykte om kolerans utbrott i Stockholm, som från besök här skrämde så många, hvilza hade ämnat sig hit. Kjöbenhavn ligger närmare till och står i Iilligare beröring med det kontinentala Earopa och man kan antaga, att icke blott ett stort antal fackmän, utan äfven många tusental af turister skola med anledning af utstäöllningen ditkomma och derifrån medföra samt vidare fortplanta förställninogar om den industriella ståndpunkt, på hvilken de nordiska länderna befiona sig. Såsom redan blifvit antydt, kommer i samband med utställningen ett nordiskt industrimöte att ega rum, hviiket kan bli af det största gagn, för åstadkommande af tankeutbyte och personlig bekantskap mellan nordens industriidkare. Med stort intresse emotse vi programmet till detta möte. Det torde emellertid icke vara ur vägen att äfven ericra derom, att vid det andra nationalekonomiska mötet i Stockholm 1866 var den äsigten almän, att det tredja mötet af detta slag borde ega rum i Kjöbenhava samtidigt med den tillämnade skandinaviska industrioch konstutställningen. Af den komite, som nedsattes att å dansk sida taga hand om saken, bar visserligen en, nemligen etatsrådet Schavelin, med döden afgått och äfven Orla Lehman, som så varmt intresserade sig för denna angelägenhot, är icke längre bland de lefvandes antal; men vi förmoda, att konsul A. Hage och andra, som från början så varmt nitälskat för dessa möten skola med sig adjungera lämpliga personer och icke låta saken dö bort. I mer än ett hänseende har man redan sport ett direkt gagneligt inflytande af dessa möten och detta inflytande skall bli ännu längt större, omp, såsora ordföranden 1866 yttrade i sitt atslotningstal, arbetet fortsättes med följdriktighet, allvar och ihärdighetv. EERO EE