Aftonbladet – 12 juli 1871, sida 3

uppbäres af en fosterländsk anda, om vi ejj bafarade att någon teraf kunde komma atti fatta detta så, gom skulle hör finnas någral patrioliska käpsioutgjutelser eller med ämnet ej sammanhängande retoriska prydnader, hvilket för ingen del är händelsen. Det är blott menadt så, att en läsare med kärlek till ämpet liksom gännrer en varm underström af denna samma stämning hos författaren. Väl torde det hända, ett man i en eileri annan enskildhet k n hysa en aonen meniog, än författares, men för egen det vilja vi viest icka tåsom några slags anmärkningar. fracstäla s dena afvikelser från författarens omdömen, Några må nämnas. Förf. låter (sid. 108) Fryxell hafva såsom vetenskanlig forekare integit ett rum vid si; äfvenså tas om hans vidsträckta kännedom ora urkynlernas Måcna ej, med all aktning för qvantit af denna vetenskapliga forskning, dock qvaliteten anvisar den ett något lägre mn, än vid Göjers sila? Når det heter (s. 124), at nvetenskap och konst uppmuntrades sf konazgarne Carl Johan och Oscer, I så ken frågas, om ej datta, visserligen mycket vanliga, läroboksuttryck säger antingen för litet eller för mycket. För litet, om dermed blott skall i allmänhet betecknas vetenskapers och konpsters lyftning under den långa tidrymd, som denämnda korurgarnes regeringstid ; omfsttar, ty seraf bir man ells icke klok på hvad det var com skedde, hvilka kräftor vorö i rörelse, i hvilka riktningar, med hvilka resoltat; det är då en temligen fattig och intetsägande fras. För mycket åter, mycket för mycket, om meningam ör dan at Geijer och Strinnbol dr Re on a sr AA RE OR 2 säga. Vi skulle tillägga, att attilillskritve Ce Bämbdursgerterne någon väeentligera andel i det, som var frukten af hela nationers samfälda fsrbete, och hvari deras del var 1 ten eller ingen. — Uti sista afdelningen, Öfversigten at Sveriges nysste iitteratur, vill det sydas ost, fom skulle utan sisekasd Sttkiliga pkron korg. Undvaras. Förfg ytträcden om Agardh (s. 124) torde Väl korna röra en ej aldeles obefogad gensägelse.. Om vi till slut bzka os: fast vid ett enstaka uttrycksiktt, är det derför, att det sycts 058 något strida mot författarens ädla, från sentimentalitet liksom från trivialitet fis stil: det är detta sen skön sjöl, kom förekommer i korskteristiken st Fr. Brewer, Möjligen skulle man kunna önska, att ett antal främresnda ord fins gifva vika för svenska; sid. 95 ha de tyckts oss komina litet för yrmdigt. ; Men detta och bvad avrat dylikt, vi Jagt märke till, örblott swisaksr, som vicj ej live tillmäta mycken beiydelse, men fom också gerna må anföres till dem kraft och verken, da Kånna hafva, och sem isgalunda betöfva ef recshtsehtartighet tillbakshållas, rör: det är fråga om ett i grund och botten få utmärkt arbete. Kalmar slotts och stads historia, af G. Volm, Sytvänder. Sjette delen. (Kalmar 1870.) 1 Ikbet: med hvad som förut utkommit af detta förtjenstfolla och ovanligt utförliga arbete öfver en af våra minnesvärdssto städer, utmärker gig älves den senast utgifza rjettej delen gesom en stor rikedom på faktiska meddelanden; ett resuitat af-vidlyftige arkivforskningar, egoutla att: belysa åtskilliga förhillanden, som äro al vigt att könna, ickej allenast för Kehrars och den omgivande or1 tens historia, utan ofta även för hela rikets. Såsem en vederlegsplats för mångåriga och I samvelsgranna köllstudier skall säke ligen ock I detta arbete-allt fremgent intaga cn aktad plats i vetenskapens tjenst, äfven om läseren I tundom finna en vis, lätt förklarlig och i sakens natur Jiggande ensidighet i uppfattningen, då nemligen vig1 tiga händelser. för hviskea Kalmar eder den ompifvande: orten varit: skådeplatsen, mån hvilka på andra bill ega sina föruteättniner och sin förklaring, komma att hedörss ndast rådera do förete big, om vi så få rör gu från Kalmar borisont, Helt natodiot ) måste deonavsnaidighet vara svår att unde! vika I ett historiskt arbete sådontsört detta, der uppgiften är af tlltför bi icke kan övdgå att Sräpsad tokal Dator, för att kuna i få fallt. oväldig däger; fremställa tex. Dackefejdens ygttrivgar) i Kelmartrektep; men den enmärkoivg att! så är förhållandet måsterdock ovilkorligt påtränga sig läsaren, och något underlig förefallor blond anrat författerens framställning af konung Gustaf I:s föga nobla åtgärder vid upprorets qvälvande. På tal om de spejare, eller såsom man nu brukar säga, spioner, hvilka konungen formligen tilltvang sig bland allmogen, meddelas att i Kalmar eslottsoräc! kensksper förd:s ett särskild4 koato; kalladt Spesiön, hvilken slitd utbetalics i gpannål, hvarför bristen på bröd synes tvangit del fjosta ll epejare, och derisenomp, tillägger: fört, år konungens förut omnämnda förbud I (förbudet för Kalmar läns elmoge ett utan : Särskild tillåtdes köpa spagmål rrån grann. I! länder) ett fall berälligende fren den högre stötsklokhetens syopunkto.. Ensådan högre steteklokbein skulle man möjigen ock kunna benämna reffinerad grymhet; Älven i ärdra fell, än dem der fört. låtit de små lokala förhållspdena aliför mycket inverka på sitt omdöme i allmänhet, visar fig esmma vösidichet som vi, tillåtit os: anmärka Att ett histöriskt arbete eger en fosterländsk prägel är ju visserligen allt beröm värdt, men den Jogna öpartiskleten torde dock vara mera på sin plats ön eu exslterad patriotiom, och att t, ex. tillägga danske konungen Kristian II opiteter sådana som den stmmvetrlöse och biodtörstige konungadåren, (sid. 37), torde ej vara rätt välbe-ll iänkt och ieke alldeles öfserensstämmande! med den nyare historieforskningens resultgtor. : Emellertid är författarens nrbete, caktadt!) de anmärkningar som I åtskilllga afseendenia kugge göras, I hög grad förtjöpstrulit samtjl ar ett synnerligt stort intreste, och änskligt! vore att rägon uppmuntran å alimjshetens)t eg 8 r I I 1 E läkt ke! ten sida måtte underlätts utgivandet sf de, om visej misstega occ, ännu återstående, i måtaskyipt fult färdiga tenna delarne; många ära Co kepltel I densa vidlyftiga tok, hvilka med stort nöje karna läsas öf ar andra än denv som äro roade ef. miovtiösa : getaljforskningar. Dean nygtkomnsa sjatte delen innehåller såJugda mycket af kulturbistoriskt intresse, uj x. teckningen af konung Gustafs och hof-lå vote nietelsa I Kalmar IARH2INAR vasags