Aftonbladet – 10 juli 1871, sida 2

landen. Ty om dessa val utfallit i enjv nan riktning, än att på ett klart och beämdt sätt uttrycka nationens benägenhet g r republiken, skulle de kunnat blifva myc-l!y et olycksbringande, enär högern inom för-lj; smlingen deraf skulle hemtat mod att söka nomdrifva sina alltför väl kända plaor. Hittills har denna monarkiska och klekala höger icke velat gå alltför bröstgänges llväga, utan har tvärtom varit mycket anelägen att till en lägligare tid uppskjuta paliserandet af sitt öppet förkunnade proram. Men trots den ganska tydliga fingerisning, som municipalvalen ioneburo, kunde an dock förutse det ögonblick, då hon su!le sönderslita fördraget i Bordeaux och ä Thiers försök att hindra henne från att törta landet i ett nytt inbördes krig skulle li vanmäktiga. Om valen hade gifvit henre a tillräcklig majoritet, så att hon icke beöft dagtinga reed centern, skulle kon snart astat Thiers öfverbord och gjort sig qvitt epubliken. För att afklippa dessa farliga laner behöfdes verkligen ingenting mindre n det nästan enhälliga uttalande till förmån jr republiken, som valen af den 2 dennes mebära, och det är af denna anledning, man an kalla deita nationens votem räddande ör landet. Genom de nya krafter, hvarmed enstern na blir förstärkt, skall hon se sig i tånd att hälla högern stången, och genom tt stödja sig på henne och centern, som i iss mån är Thiers personliga parti, skall an bli helt och hållet herre öfver sitnatioen. Experimentet med republiken skall sådes lugnt kunna fortsättas på det loyala ch uppriktiga sätt, som Thiers utlofvat, och ortsättes det verkligen på detta sätt — vilket man föröfrigt icke har något skäl att etvifla — så kan också republikens bestånd nses betryggadt. De monarkiska partiernas nederlag är desstom så eklatant, att de icke sjelfva längre unna hysa några illusioner. De ha verkigen icke längre några rötter i landet, ch man kan pästå att utgången af valet i 3ordeaux apgitvit måttet för det inflytande ch de sympatier, som ännu återstå dem. if 100,000 röstande gåfvo 37,000 sina röster it bongpartisterna och åt de koaliserade orleaI isterna och legitimisterna, ungefär hälften ät! wvartdera partiet. Man kan verkligen icke änka sig en mindre förödmjukande utgång. Det är grymt för royalisterna att se sig ställda jemnbredd med bonapartisterna, och likväl a de icke behöft mer än pågra månaders nakt, för att ha gjort sig förtjenta af ett lylikt öde. Gambetta har i Paris valt sin bostad vid ue de 1a Montagne (i förstaden Passy icke ångt från den bekanta porte de la Muette). Den 1 dennes, dagen före valen, skall Gametta ännd hs betraktat det mycket tvifvelsktigt, hurovida han skulle bli vsld, enär i itskilliga valmöten de våldssmmaste angrepp olifvit riktade mot honom och hans radikala vänner, hvilka betecknades som kommunister och mordbrännare. Det sägas att 10:de arrondissementet, som gränsar intill Belleville, nar gifvit utslaget i Gambettas val. För öfrigt har Gambettas glänsande tali Bordeaux bidragit att försona till och med många konservativa deputerade med honom. De flesta tidningar yttra sig med loford om hans tal, synnerligast öfver den del, som vänder sig kring sättet att åstadkomma nationens inre pånyttfödelse. Ett permanent läger för två armekårer håller man på att anordna i Satory nära Versailles i stället för det sora förr var i Chalons. — Figaro offentliggör ett långt bref från grefven af Palikao till presidenten i den komitö, som fått i uapdrag af nationalförsamlirgen att undersöka tilldragelserna den 4 September 1870. Grefven försvarår sig deri möt de snklagelser, som af general Trochu framställdes mot honom i nationalförsamlingens möte den 13 Juni, och förebrår general Trochu att han fört med sig från lägret i Chalons 18 bataljoner mobilgarde och upphetsat dem till brott mot -disciplinen gehom att yttra till dem, att de hade rätt att stanna qvar i Paris, Grefven af Palikeo säger, att kan den 4 Sep. tember anlände kl. 3 e. m. till Tuilerierna efter att ha genom sin adjotant blifvit befrisd frår: en insurgenthop; kejsarinzan. hade försvunnit, man visste ej hvart hon tsgit vägen. KL. 4 samma eftermiddag var revolutionen utbredd öfver hela Paris. — Bland framståenda personer, som nyligen blifvit arresterade i Paris, är Bazire, ättling af den bekante medlemmen af Konventet. Bazire var intim vän med Paschal Grousset och skref förat i tidningarne Marseillaise och Affranchi. — Tidniogen Presse skulla i torsdags utkomma med By redaktör, förre senatorn hr de la: Guerronniere. — General Faidherbe her skrifvit ett bref till Libert6, i hvilketjhan yrkar, att franska armens organisation skall grundes på tre principer — nermligen, 8tt militärtjensten blir obligatorisk; atttjenstgöringstiden inskränkes till två år och att rekryterna skola återvända tillsina hem i alla hänsonden bättre uppfostrade än då delemnade em, I nationalförsamlingen har en berättelse blifvit framlagd om de förluster, som de franska jernvägarne ledo gecom kriget åren 1870 och 71. Totalförlusten i bavmateriel och byggnader beräknas till 56!e millioner rancs. At jernvägarn?, som ha en totalängd af 17,546 kilomåtres, ha 7122 kilonöotres (således omkring ?s) varit ockuperade af de tyska armöarna. Härtill komma : örlusterna i inkomster och driftmateriel. I iendens hand ha enligt uppgifter härom falit 200 lokomotiver och 3000 vagnar på östra vanan, 6 lokomotiver och 150 vagnar på den mm mm lä en -e pt AN OR pt fr OD UA Älskade!s Hade bon ej hejdat honom skulle han, glömsk af den plats der de voro, slatit henne i sina armar. Men jag måste utfästa ett vilkor. Hvad är det? Försoning med den, som älskar dig så