Aftonbladet – 8 juli 1871, sida 3

et att släppas på trädesgärdena, der de förstör a vägar och åstadkomma annat förfång. Ta 7 Juttalade sig härefter om utsädet i allmänhet och särdeles de nyaro sädesslagen midsom märräg och hvithsfre, af hvilka det förr slaget börjat att med fördel inom härade t!envändas. Någon snaan af jordbrukets binö fingar än trädvårdsskötseln idkades ej ioor häradet, men för denna hade åtskilligt blivi jordt och hågen för densamma visades sig var a 1 tilltagande. Skogsförsäljning inom härade a I har dritvits, men skogsegarne hade, enligt tal: I förmenande, förtjenstfullt tänkt på skogen ; J återväxt. Husslöjden visade sig, att döma 3 : utställniogarne, vara i tilltagande. Frih. C I Hermelin upplyste, med anledning af tal: yttrande om hästafveln, att hushållningssäll i skapets förvaltningsutskott gått i örfattninj lom inköpsande af en beskällare till afveln förbättring. Den andra punkten lydde: Hvilka resuttuc hafoa inom länet framstått aj mer intensiv! skötta jordbrun, Och kurudan has öfvergångea varit till ett dylikt bruningssätt . Intendenten hr Jullin-Dannfelt besvarad! denna fråga genom ett längre intressant föredrag, i hvilket han redogjorde för de resultat, som på senaste 10 åren vunnits vid de försöksfält, han har om hand, nemligen landtbruksakademiens exverimentalfält. Taiaren skildrade öfvergången från försöksfält, hvilket denna egendom i Landtbruksakademiens ego varit från början afsedd till, till ett intensivt skött jordbruk. För 10 år tillbaka hade här ej funnits någon ladugårdsskötsel, då deremot sådan nu idkades med mycken fördel. Den öppna jorden vid ex:erimentalfältet hade den tiden varit indelad i vissa fölt för försöks anställande af hvarjehanda slag, men det hela hade sedandess undergått en fullständig förändring. Man hade lagt sig vinning om anskaffande af tjenliga kreator, fältens indelning och jordens grunddikning, hvilket skett efter hand och afslutats under innevarande år, och ändamålsenliga skötsel för erhållande af tillräcklig fodertillgång. Man hade gödslat dels med artificiella gödningsämnen, dels med den gödsel, som, till följd af närheten tili huv kunnat erhållas till lågt pris, och er: ekonomibyggnader hade bii uppförda. Genom dessa förändringar, hvartill komrit ett bättre ordnande af arbstekrai anskeffande af goda redskap, har ett ve intensivt jordbruk åstadkommits vid denna egeudom. I afscende på gödsel ansåg tal. det vara mest praktiskt att sjelf producera d att, ju mindre msn kin, envänd ifici ämnen, Aflöningssäitet för folket hade tal fonnit vara ändamålsenligast, der beting ej Jät sig göra, att ställa pr timma, derigenom dagen bietve längre och bättre tillvaratagen. För åstadkommwande af en ökad afkastoing af jorden, ansåg tal. fördjapande af densamma, dess djupare bearbetniog, vida tjonligare än arsalens ökande, ren detta var äpnu ett önskniogsmål för experimentalfältet. Talaren meddelade en tablå öfver afkastningen vid denna egendom under da senaste 40 åren, hvilken visade följande resultat: : Säd. Hö. Rotfrukter tr IV tr 1829—39 hade i medelt. årl. erhåll. 79. 5619. 175 1839 —49 186. 4048. 834 1849—59 165. 4053. 280 1859 —69 155 6870. 329 Hufvudekörden vid experimentalfältet är således numera hö, hvars ökade produktion än tydligare visar sig genom följande redogö-! relse för den årliga afkastningeno: 1860 skördades lispund 4, 1851 1862 . 1863 1864 ? 1865 oa 1866 ; 1867 1868 ! 1869 Å 1 1870 — 10,009 : Genom denna förändring till ett rationelt ordbruk hade den årliga förlusten på expeimentalfältet småvingom försvunnit och i less ställe ett icke cbetydligt öfverskott uppkommit. Frih. C. Hermelin, hvilken instämde med n föregående talsren, ansåg att man i allnänhet lade för litet af förtagskooitaler till orågn, då man deremot slösade på byg lerna. Under skatternss ökande och ett förlyradt lefnadssätt kan detta ej gåihop, oakadt tvenne nya krafter numera kommit jordrakoren till hjelp, newisca de nya göd ingsämnena och en fullständigire sännedon m växterna En bittille. Den tredje frågan: J Hvilka slag af artificiella gödningsämnen an-1F ändas hufvudsakligen af länets jordbrukare ? li ch under hvilka förhållanden ha dessa göd-b ingsämnena medfört åsyftade fördelar? 8 pptogs till besvarande af prof. Arrhenius,!b 8 1 AO op om redogjorde för de gödningsämnen, hvilka est begagnades inom häradet och hvilka oro superfosfat och benmjöl. Som desss innen tillika äro fint rulverformiga, ansågk aren dem mest tjenliga. Det förnämsta rden behöfver för att jordbruket skall kunua S ifvas med fördel. gade slaren, är att hålla k en i hög växtkraft. Som jorden ej ar sin g gen kralt ständigt kan stå ut, måsta man!n Ilse, att den genom tillsatta medel blir ild ånd att bära de växter som odlas. I grannmm (apst af större or kan man väl medX tthet erhålla stallgölsel, men då icke så är rhållandet med des långt från städerna bag gna landsbygden, så är det för den väl, ld it numera genom artificiella gödniogsämnen bli . ett större behof fyldt genom ett litst parti. v! alaren redogjorde härefter för de olika artiviella gödningsämnen, som begagnas, och eras beskaffenhet samt användande: de syls haltiga, de qväfvehaltiga, de kalihaltigaf sh derjemte kalk och kalkpadrett; han lewr-rn! de åtskilliga allmänna upplysningar om ivändandet af dessa mångahanda ämnen, en slutade med rådet, att hvarje jordbru-y are sjelf bi välla försäk, för att se f vs sh