Aftonbladet – 4 juli 1871, sida 2

STUK IUAR dex 4 Juli. Efter löfte meddela vi i dag slutet af den tyske statistikera Kolbs artikel om Frankrikes financielia ställning. Visserligen förfalla åtskilliga af författarens reflektioner genom dena oförväntadt lyckliga utgången at ITånefrågan, men artikeln innehåller dock åtskilliga andra betraktelser öfver de brännande frågorna i Frankrike, hvilka vitoa om en poiitisk skarcsblick och en för en tysk politiker så sällsynt oväld, att vi anse oss böra lemna våra läsare en kortfattad framställnivg äfven af denna afdelning: Thiers beräknar det belopp, som Frankrike årligen behöfver för att kuona betäcka de nya bördorna, till 356 millioner fres; men då det verkliga kapital, som Fraokrike skail förränta med 5 proc, utgör 10 milliarder, kan det ej slippa för bättre än 500 millioper. Han fordrade derföre, att bodgeten skall beräknas efter en förökad utgift ar omkring 550 millioner fres och med afseende på totalsumman har han gåledes kommit till ungefär samme resultat som jag; men han tror sig kunna arrangera saken så, att de 200 millionerna användas till amortering. Detta är dock atom alit tvifvel för högt tilltaget och ingen kan vänta och fordra, att Frankrike under nuvarauda förhållanden strax skulle kunna börja att göra en så betydande afbetaioing, Under alla omständigheter skall Frankrike na göra sig i ordning att kuona prestera 500 å 550 milliener fres mer om året än hittills och frägan blir således den; om det är i stånd att bära en sådan börda, när dertill kommer att dass territorium blifvit minskadt. Thiers hade rätt då han påstod, att Frankrikes ställning visserligen var olycklig, men iagalunda förtviflad. Summan kan åvägabringas dels på grund af den flit och förnöjsamhet, söm utmärka det stora flertalet af franska folket, dels på grund af de ekonomiska resultaterna af landets frisinnade sociallagstiftning, som framkallades af den stora ravolutionen, i hvilken slia junkrar och absolutister, isynnerhet i Preussen, vilja se den förnämsta källan till alla tidess olyckor. En star fördel biefve det för Frankrika i finansielt afseende om det vore i stånd att grandlägga republiken. Med hänssende till lösningen af denda uppgift är det en lycka, att Thiers står i spetsen för landet, ty han har icke blott afgjordt brutit med dena napoleonska dynastien, utan afbåller sig också från allt, som kunde uppmuntra öfriga dynastier. Kejsar Napolsons civillista utgjorde 25 millioner fres, hvartill vidare kom atkastningen af de s. k. kröno-domänerna, hvilken säkert uppgick till omkriog 10 millioner frea. Härtill slöto sig emellertid en mängd utgifter, hvilka betraktades såsom nödvändiga för att fr kronan glans i folkets ögoa. På dette. åll torde, när man lägger ihop allt, kanna sparas 100 millioner fres eller räntan a! 2 vailliarder. För republikens grundläggande talar ytierligare det skälet, att hvarje farste, hvilken dot än blir, skulle göra ett nytt krig med Preussen till sitt mål och ordna allt juzt med afsesnda derpå; han skulle anse det för ett vilkor för sin dynastis existens att i störstä hast vinna de förlorade provinserna åter. I Frankrike, liksom nästan öfverallt, är det isyonerhet två utgiftsposter, som nätt en öfverväidigande höjd, nemligen statsskulden och armen. På den första utgiftsposten kan för ögonblicket ej sparas något, ehuru det kan tagas för afgjordt, att, då förhållandena bli gynnsamma, det ej skall dröja länga ianan en konvertering kan företagas, hvarigenom räntan nedsattes med 160 millioner fres om året, Hvad armen angär, så kommer det att bli ett allmänt yrkande i Frankrike, att landet skall ha en stark krigsmakt cch med hänseende till Algier och de öfriga provinserna kan dessutom en ståsnde arme ej undvaras. Det gäller således att lösa denna uppgift på det billigaste sättet, Man har talat-mycket om att införa det preussiska systemet, men det skulle ej vara nog, emedan Frankrike ständigt blefve svagare än det tyska kejsardömet. Man måste låta den allmänna värnepligten bli än mera utsträckt än. den är i Preussen och såvidt görligt draga alla vapenföra män in i armen, i det mr återupptager Carnots system. För att detta skall blifva någonting annat än en chimer fordras nödvändigt två saker, nemligen att de värnepligtige ha en kort tjenstgöringstid och att alla gossar få en militärisk uppfostran, hvilket är en oundgänglig förutsättning för den korta tjenstgöringstiden. Huru gagoande en sådsno reform än skalle vara, låter den dock icke genomföra sig på en gång. Den kräfver många förberedelser, och då dassa ännu alls icke äro förhanden i Frankrike, vägar jag icke påstå, att det kan göras några synnerliga besparingar i utgifterna för hären, isynoerhet då deana skall förses med ny utrustning, Deremot kunna säkerligen betydande besparingar göras i omkostnaderna för flottan, ehuru Thiers icke vill höra tslas härom. Det sista kriget har visat, att flottor endast! spela en underordnad roll i vår tid, och dertill kommer, att franska marinen ännu i många år, äfven om reduktioner företagas, skall blifva den tyska öfverlägsen. På krigs-! budgeterna kan man säkert åstadkomma en besparing af 50 millioner. Vidare skall revnbliken vara i stånd att: