afgaf åklagaren följande berättelse om dådet: Den 21 sistlidne Maj hade de häktade jemte f. hemmansegaren Olaus Peterson från Granemåla och atskedade båtsmannen Sven Magnus Dunder El. 10—11 på aftonen infunnit sig utanför hemmansegaren Johannes Svenasons i Bökegöl bostad, der den aflidne för tillfället befann sig, begärande att blifva insläppta, hvilket nekades dem. Sedan de flera gånger upprepat sin begäran utan att vinna inträde, beslöto de att qvarstanna och afvakta morgonens inbrott. Natten tillbringades sålunda utanför huset; och omkring klockan 4 på morgonen hotade de, vid de innevarandes förnyade vägrar att öppna, att med våld intränga. Iotelsen verkstäldes, ithy att de inrusade i förstugan, hvars yttre dörr var olåst, kastade ett rep om rumsdörrnyckeln och sökte att med detta upprycka dörren, som derunder tilihölls af den aflidne. Emellertid lyckades det dem omsider att uppdraga dörren något litet, hvarvid Olaus Petersson steck en medhafvande bössa mellan densamma och dörrposten, hvilket hade till följd, att Peter Svensson blef motståndaren öfvermöktig och uppryckte dörren. Alla våldsverkarne rusade härpå, likt lössläppta vilddjar, in i rummet, hvari funnos, förutom den aflidae och husets invånare, en ancan mansperson, gom varit den aflidne följaktig till stället, kastsde sig öfver den aflidne, hvarvid Olaus Pettersson skulle varit den, som med bösgan tilldelat honora första slaget, samt på det mest barbariska sätt våldförde sig å honom, Jöns August Petersson med ett i stugan tillgiipet s. k. sittbräde till en väfstol, Magnus Svensson med en hacka, som han fattat i förstugan, och Peter Svensson med en käpp, hvarförutan Jöns August Petersson måttat åt den misshandlade:med en yxa, som fråntagits honom af stugans ezare och Dunder. Den så illa tilltygade ynglingen lyckades efter en stund komma ut ur rummet och genom springande för ett ögonblick befria sig från sina plågoandar, men, eftersatt af dessa, upphanns ban snart och omkullskuffades å en nära meranämda stuga upplagd gödselhög, der de tre häktade med gördsgårdsstörar slogo honom oafbrutet under 17, timma, eller tilis kan förlorade utseendet af en lcfvande, hvarefter de omensklige med förnöjdt inne återvände till stugan. Oaktadt en så grym behandling förmådde den slagne, nedsudlad af blod, steppla till hemmansegaren Niklas Petersons närbelägna gård, för att söka skydd mot vidare missbandel. Väl anländ dit, inkommo Jöns August Petersson och Peter Svensson, hvilkas vilda begär ännu icke blifvit tillfredsstäldt, och började, efier det deras arme fiende kestat sig på en säng, ånyo våldföra sig å honom, Peter Svensson med en medförd sten och Jöns August Peterszon med en dito yxa, hvars såväl egg som bak begagnades å benen och armarne. Sedan bofvarnce eiter omkring , timma allägsnat sig, qvarlåg han till på eftermiddagen, då han inforslades till lasarettet, der han, efter fruktlösa bemödanden att Sterställa honom till lifvet, afled följande dag på förmiddsgen.