Ppraxtiula gula DIOmSamllilsals SKU alv Halda ull der namn af guldregn. Det synes mig derföre så mycket mera på sin plats att här me några ord fästå uppmärksamheten på, att dessa växter ej äro blott en oskyldig ögonfägnad, utan äfven allvarsamma gifter. Den i medicinska skrifter oftast omtalade biand ) dessa växter är Cytisus Laburnum L, som länge ( varit hos oss odlad. Såsom giftväxt hör hon framförallt till den nyaste tiden, iom hon ock någon fång förr nämnts i toxikologier t. ex. i Vicats arete öfver Schweitz giftiga växter 1776 (enligt Christison). Talrika förgiftningsfall äro under senare årtionden upptecknade isynnerhet i engelska l skrifter. Oftast hafva olyckshändelser med växten timat bland barn, för hvilka dess blommor och ärter naturligtvis äro en lockande leksak att tugga på. I Christisons Treatise on poisons (1845) nämnas tillsammans 15 barn, som förgiftats genom l fröens ätande och 1, som insjuknade af blommorna. Han meddelar ock ett rättsmedicinskt fall från Inverness, der en svår afsigtlig förgiftning af en fullvuxen person inträffade genom bröd, hvari pulve-! riserad laburnumbark inbakats. I Taylor-Seydelera toxikologi (1863) berättas ytterligare, huru 12 barn i Yorkshire förgiftades af laburnumfrön och ett 3—4 års barn insjuknade af 12 laburnumblommors ätande. Husemann omtalar i sin toxikologi (1862—67) fall, då barn tuggat roten i stället för ldkrits, hvarmed den i följd af vedens gula färg har någon likhet, nämner vidare, liksom Christi-) son, fall, der ett enda frö hos barn framkallat häftiga symptomer och meddelar ur en Dublinjournal en iakttagelse öfver förgiftning af 10 gossar, som ätit samma slags frön. Han berättar också, att förgiftniopgssymptomer visade sig i hela familjen till den mjölnare, hos hvilken han lät mala ett pm laburnumfrö till kemisk analys; mjölnaren ade nemligen försummat att efteråt rengöra qvarnstenarne, innan han började att åt de sina mala bohvete. I Journal de pharmacol. de Bruxelles 1868 omtalas, att 14 personer i Lausanne förgiftades derigenom, att en köksa, som skulle tillaga en rätt med s. k. acaciablommor, d. v. 8. blommor af Robinia Pseudoacacia L., i stället tog blommor af Cytisus Laburnum Ett märkeligt fall medde-: las ock i Lancet för 1870, att nemligen en 18 års flicka, somi flera timmar gått med en laburnumgren i munnen, deraf häftigt insjuknade och först ! efter 16 dagar var återställd, Utom de nämnda omkring 60 fallen torde nog flere, som ej äro mig bekanta, vara i tryck nämnda; och växtens kemi och toxikodynamik saknar derföre ej intresse för läkare. På grund bäraf måste man säga, att guldregnet är med säkerhet ott acriter narkotiskt gift. Dess skarpa verkan yttrar sig med kräkning, magpiågor och diarrh6, det senare ofta af lång varaktighet, t. o. m. öfver en månad. De narkotiska symptomerna bestå i krampanfall, kraftlöshet, aniesthesi, pulsens sjunikende, köld i huden, livid ansigtsfårg och coma, De nu helt kortfattadt skildrade egenskaperna hos Cytisus Laburnum tillhöra utan tvifvel äfven flere andra Cytisusarter, ja kanske också några förvandta slägten. Man kan sluta dertill dels deraf, aft eytisinet nu upptäckts i flera andra Cytisi, dels deraf att det forna Chewalierska cytisinet på sin tid fanns i några beslägtade växter, dels ock af de egenskaper, som man enligt gammal empiri tillskrifver flere af ifrågarande ärtväxter. Särskildt bör jag bland Cytisi gämna C. alpinus Mill., som också är i Sverige planterad, C. Weldeni Vis. (C. fragrans Weld., C. ramentaceus Bieb.) och C. hirgutus L., af hvilka nog ingendera är till barnleksak passande. — Nytt uppslag i försvarsfrågan. Fröbergska teaversällskapet har i dessa dagar i Halmstad gifvit den bekanta operetten Nya Garnisonen, der, som man Fet, sju till soldater utklädda flickor bruka med gin lyckade gevärsexercis knipa publiken. Med anledning af denna exercis, som det var en charm att åse,, uttalar Halmstadsbladet följande fromma önskan: Måtte vi kunna uppställa en armå af 20,000 sådana qvinnor när det gäller allvar, riktigt kniper, så trö vi, att gamla Sverige icke har pågot att befara af Hvilken fiende som helst, ty svenska vionan har mer än en g visat, att när det gälido det älskade fosterlandet hon bar mod i barmen och kraft i armen. Det der är något, som hvarken krigsministarn eller kapten Mankell kommit att tänka på uti sina resp. förslag till reorganisation af svenska landtförsvaret, säger med anledning häraf Jögköpingsbladet. — Ett märkligt fynd har gjorts i en torfmosse utanför Kiel i Holstein. Fyndet, som bestod af en fornåldrig menniskokropp, jordes vid Neuenrade under godset Botheamp 3 fot under tan af en mosse, hvars vatien liksom garfvat Jikets hud. Det helt visst 1000-åriga liket hade färgen af rökt fläsk. Hufvudet hade tydligen bibeh it sig och visade ännu tydligen de yttre konturerna. På hjessan satt båret te: ligen qvar, men bak i nacken sågs ett ganska betydligt sår. De genom såret synliga delarna af det inre bak i hufvudet voro voro köttiga och väl bibehållna samt till och med liksom hela kroppen ganska torra, när man fann liket. Ansigtet tycktes tillhört en ung menniska. Kinderza voro fylliga och tänderna i öfverkäken bevarade, samt liksom hela kroppen svarta. Underkäken var sönderbruten; näsa, ögon och öfverläpp deremot oskadade. Ansigtet liknade en ne gers. Fötter och händer voro små och på venstra handens pekfinger hade nageln växt ut till en fjerdedels tums längd utanför fingerspetsen. Bröstet var ännu fylligt, magen infaller, men oskadad, och dess hud läderartad. Benen tycites ha varit starka och kraftiga; de voro ännu köttiga. I det hela var liket ganska väl bevaradt och hade en längd af sex fot. Dess drägt bestod af en djurhud och dessutom af en halfyileväfnad. Klädnaden betäckte hufvudet. På fötterna hade liket ett slags sandaler. Eldsvåda under marken. Eu iögst ovanlig eldsvåda rasar för närvarande i Shefficld under byggnader af betydligt värde nästan midt i staden. Skådeplatsen för denna besynnerliga tilidragelse är Trinity Works vid Eyre-street, som innehafvas af bröderne Andrews, hvilka under firma Butler and comp. idka knifsmide och handel. De ha upplåtit en stor del af tomten och byggnaderna åt andra knifsmeder och åt en glasslipare samt förse dessa sina hyresgäster med ångkraft. Till maskinen hör en ofantlig ångpanna, 30 fot lång. I någon tid har man förmärkt, att ångpannan småningom sjunker, men detta har ej varit så betydligt, att man angett en noggrannare undersökning behöflig. Orsaken till sjunkningen upptäcktes dock på morgonen måndagen den 19 Juni på ett ganska eget sätt, Alaskinisten hade såsom yanligt på lördagsaftonen rakat ut elden, men då ban en tid derefter undersökte pannan, fann han till sin förundran, att uttagningen af bränslet icke medfort sin vanliga verkan. Pannan var full af ånga. Man srickade efter maskinbyggares Mastin, och resultatet f en utaf honom och ge personer företagen uno rsökning var, att ett lager slagg an stenkolsbädd under verkstätillsammans med XX . derna och tätt under ÄNgpannan råkat i brand. Arbetare började genast .udanskaffa brännmaterialet, men det befanns, att branden icke inskränkte sig endast till denna fläck. Dev Var allt skäl att antaga, att den sträckte sig ett anacnligt stycke åt ömse sidor, och för att släcka den, erfordrades mycket betydliga gräfningar icke blott under ångannan, utan äfven under eller tätt invid fabriksbyggnadens grund. Stenkolsoch slaggbädden sträcker sig bortom verkstäderna, gående under ett angränsande boningshus och till smärre hus på andra sidan om Eyre-street, hvilkas invånare förklarade; att de hade förmärkt besynnerliga dunster ur kälrarne. Följande torsdagsmorgon tillkallades brandkåren, och den ankom med en spruta, hvilken dock befanns icke göra något gagn. Branden kan endast genom gräfningar släckas. Att bortföra en så stor qvantitet jord under ångpannskjulet och fabriken är naturligtvis förbundet med stor fara, och man måste noga se till, att byggnaden har tillräckligt stöd. För att förekomma olyckshändelser ha tegelmurar blifvit uppförda på lämpliga ställen för stt bära upp den stora et Aa 2 dan Unni da inr.