Tyska fioti Bet ligt olika meni råda i Tyskland rörande den , som nordtyska marinen har spelat i kriget med Frankrike. Under det act icka få tidnivgar ha klagat öfver flottans ovarksamhet och den ringa nytta, som isynnerhet pensarkolossen König Wilhelm gjorde (hvilken icke en g gade sig ut ur Wilhelmshafens inre redd), he endia sökt bevisa, att allmänhetens sa tan hbetrö kowligz okunnp och fiendeas öfve 2 23 ala förhållandena t att Tysklands unga flotta ändock för fienden sö tor respekt, att bao ingenstädes vågade försöka en landstigning, Isynnerhet har en korvetikapten Livoniasien särskild broschyr f amstöllt flottans prestationer såsom i hög isnde och värda erkännande. rifikation a? flotton har äter en energisk protest efvitvits af flere liberala tidningar, bland dew Kölnische Zeitung och Megde burger Zeitung. Om frägen blott rörde den nationella äran, skulle de 2883 invändningar knappt ba framställts. Men seken har en praktisk sida; det gäller att under krigshän Iserna hemta ett avar på den Tyskland ekeil oh vi ait ansnaoffa König Wilen p Parefota af första i ko och Vv odat betrö belm och söka sk klassens fertyg i Ryssiand, elicr om d plan och inskränka sig till mindre fartyg. tjenliga till kustförsvar. Kölniceehe Zeitorg för den 25 dennes anmärker med rätta, att den tyska flortans förrjenster i det senaste kriget öfverdrifvas i hög grad, då man påatt hon bindrat fransmännen från lands igang; ty ingen af da frenska eskadrar, 20m skickades till Nordeller Östersjön, hvarken smiral Bovöt Villsumezs elier Fourickons, hade ja trupper ombord. Tidpinger, att Evropas stora sjömskter ita vjort den erfarenheten, att h dyrbara flottor na för tiden blott föga förmå sisom anfallsvapen, och att man till försvar af kusterna kan ätnöja sig med mycket anspräkslösare rustningar. oborger Zeitung yttrar i s mina ämne nde: iget år 1876 her bevisat för oss, att vi befinna oss på en alldeles felaktig väg i i afseende vår merins utveckling, och alla officiösa rä anden skola icke förmå att dölja dens2 sar Vär marinstyrelse har att för ofantliga summor skaffa der af stora bataljskepp, af hvilka stt enda sådant som König Wilhelm har kotat 3!e millioner tb aler. Våra tillgångar sträckte sig icke ön att vi vid krigets utbrott blott hade tre, och icke ett helt ussin, sådana koloz ser, och dessa ga ait bjuda fienden Så skal! det alltid ä jömakt at första rangen; vi skona. icke vara censamma vuxne i an aiet stora fartyg, och dessa dyrbara bafsvidunder måste derföre hålla sig ömda i on hamn likasom de ryska liniekeppen i Kronstadt. Skulle vi föröka deantal, så att vi kunde bålla on sjömakt i första r.ngen stången, så måste vi upprifva vår marinbudget till samma höjd som den franska eller engelska, eller med andra ord: vi måste ärligen utbetala en summa af 50—70 millioner thaler. Man behötver biott nämna deuns summa för att karakterisera I den fantastiska dårskapen i en sådan plan. Våra tyska skoattdragande ha nog af bördorna för landtarmena och kuona icke bära ästen lika stora bördor för marinen, Vimäe derföre strängt inskränka oss till att beydda vära kuster genom må monitorer och flytande batterier och att utvidga vårt ustjernvägssystem i så hög arad, att vi med ;n enda armekår och motsvarande landtvärn bli i stånd att förbiodra hvarje landstigningsiörsök. För betäckpingen at de vigaste hamnarre och stora sjöstäder sörja ustbatierierna och torpedos. tre kände sig för svag