Aftonbladet – 28 juni 1871, sida 2

pantlåvaren i qväll, så mycket är säkert, cch te i morgon heller, såvida jag ej skrifrer vecensionep. Jo, ru vet jag! Gif mig en af de der pennorna och ett ark pepper — ficne inte annat, så teg hit notpapper; det skall se så mycket lärdaro ut. Nu skall jag gifva dig en ny Iektion i recensionsväg. Hen lade affischen framför sig och började skrifva med sin vanliga raskhet. Se så, sade han efter en halftimmas arbete, medan Felix träget varit sysselsatt med sin notskrifning, detta tror jag ok luga. Se nu bera efter att jag into har begått nägra tekniska misstag eller kallat något vidnorätt DamT.o Felig började följaktligen lösa: Teater. Förliden afton började denas scen ånyo sina representationer, under den skicklige och företagsamme mr Greens direktörskap — En direktör är alltid skicklig och företagsamp, inföll Barton, alldeles som en recensent är skicklig och opartisk. Det är den antagna ordställningen. Vidarex Och kunna vi med visehet vänta uppförandet at de största mästerverk i musikväg — Jag citerar endast litet or affischen. Vidare.n Vi erfara med deh högsta tillfredsställelse att mr Green som kapellmästare lyckats enpegera den ryktbara kompositören, monsieur Lovis Prosper! Grand Dieu! Psosper! Est-il possible? Och Felix sprang bäftigt upp från stolen. Hvr pv? Är rågot i olag? frågade Barton. Allt kvad du hittills läg, är ur aftischen. ji I olag! Nej, det är tvärtorn alldeles förträffligt. Hit med rocken! fäg: den tillsamsans med pålar — bura som holst. Jag gå till teatern i ditt ställe.f