Aftonbladet – 28 juni 1871, sida 2

gerlogen kommer att intaga till denna åt-t rå och björavida bön kommer att gifva bitt li. dabiå ardör stt Ma dön italienska utripF ssmimistern till Rom. Att döma efter en!h opgift i Moniteur universel ämnar franskalkb h nD geringbn i dt längsta reservera sig fri handngs. och beslutanderätt gentemot den prinpiella frågan i denna sak, och till följdls äraf har grefve Ohoiseul fått order att lemna f lorens och bege sig till Rom endäst i denik ändelse att Victor Emanuel sjolf uppslår a tt residens der. Under alla andra förhålrp wnden skall deremot ambassadören qvarstanna !t Florens och de officieila meddelandena mel s in honom och italienska utrikesministern! kola ombbsörjas af en medlem af legationen. l. om för hvjarjo särskildt fall skall beg5 sig till j, Vom, för att konferora med utrikesministern. !; jamtidigt skall franska sändebudet hos påfen erhålla permission för en längre tid. Thiers tal om Frankrikes finansiella stöll iog och det nya lånet har blifvit mottaget ned bifall af engelska pressen, Da festa idningarne uttrycka sig dock Leklagande öfer franska regeripgens benägenhet att återvända till det protektionistiska systemet och örklara sig hysa större förtroende till Frankikes splustighet än till den nuvarande regeingens fnansiella krogram,,, Times uttrycker in förvining, att ihiers icke vill företaga! några roduktioner i budgeten för armen och l! ottan. Tidningen tror sig i chefens för exekutivmakten tal skymta en hemlig tanke, i att regeringen vill börja ett nytt krig meå Preussen och återer5fra de förlorade provinserna. Hon tar sig dock icke detta synnerligen närs, ty enligt hennes åsigt behöfver Frankrike minst tjagu års fred, innan det med något hopp Om framgång kan kasta sig i ett dylikt äfventyr. Times för den 23 Juni innehåller ett längre bref från Guizot, stäldt till presidenten för nationalföreamlingen, ochi hvilket den gamle statemasnen bland annat yttrar: Frantrike har aldöig upphört ätt tö på Gud. fMNaticoalförsvarsregerisgen räddade landets ära geaom det långa motståndet i Pariso. Guizot råder hela Frankiike, att deltaga i fyilnadsvalen, hvilka äro af stor vigt för landets 1 I l j ; att kunna erzellar konstitationel me realisera dette, ste on Thiers sch fö gen vera fi Åtskilliga franska tidfingar hatva upprepade gånger förklarat, att till följd af valmännen: sammankallande kande man med säkerho förutse; ätt belägringstillståndet oförföfvadt skulle komma stt oupphäfvas. Som emellertil icke något dckreti detta bänseende blifvit utfärdadt, framställde Schölcher under usd ieren i national i rikes framgår, att rogerinu anser sig kunna upphäfva beatt hon icke skall . ägen för valmöten och af manifesier rörande valen. Frågår Om by otnas betalahde var under de begge belägringarne af Paris naturligtvis j bos busegamne framkailade en lätt förklarlig oro. Nationalförsamlingen bar nu ttfördat ett dekret, som på möjligaste bista bältl ordner de kiokiga förhållandena mellän dem som uthyrt och dem som förhbrrt lckaler och rum för olika ändamål. Dei torde iutrössera mången att g hur man sökt komma till rätta i denna fråga och vi medåela derför efter Journal des Debats en redogörelse för den nya lagen: Lagen rirande hyrorha har i allmänhet blifvit misågrstådd: den är något invecklad i texten, deför att den vidrör hvarje upptänkligt fåå cch söker att förekomma alls svårigheter. Legen är i verkligheten enkel och för öfrigt mycket liberak Föret och främst insätter lagen en jury af husegars och hysesgäster, med fredsdomaren till ordförände, och denna jury afgör som sista instans Aila hyresfrågor. Hvilken bättre domstol kan man väl önska sig än denna sammansatt af personer med samme intressen, samma rättigheter som de, hvilka den dömer? Lagen indelar derefter byrorna i två stora kategorier: . Hyror öfver 600 francs om året; Hyror från 600 francs och derunder. Hvad dsa förstnämnda kategorien angår, så vare sig byran kontraherats skriftligen eller helt enkelt muntligt gör lagen ingen åtskilnad dem armelian; men den har olika stadganden rörende hyror för bonivgsrum, för verkstädtr, fabriker och handelsbodar. För våhing kan hyresgästen ej fordra nedsättning i hyresbelöppet annat än i det fal att han dels icke tillåtits disponera hela sin våning eller blott fått begagna en del deraf det vare gig af militäriska skäl eller dera att huset eller qvarteret bombarderats. Åt dem, som hyst verkstäder, bandelsbutiber 0. 3. v., medgifver lagen törmåner: der tillåter nemligen hyresgästen att inför juryr bevisa, att han till följd af kriget omöjliger kuanat utöfva sitt yrke, antingen nu dett: skett genom afbrott af förbindelserna med verlden utanför Paris, derigenom att uppköj af yrkesmaterislier omöjliggjordes eller derigenom att han inträdt i militärisk tjenst. göriog. Juryn bedömer anledningarne och kan medgilva en större elter mindre nedsätt ping i de förfalloa hyresbeloppen. Den kar också medgifva anstånd rsed betalningen sam I bestämma afbetalningsterminer. Hvad by Irorna öfver 600 francs avgår, så åligger de hyresgästen att anhärgiggöra sioa reklama Itioner hos fredsdomaren och juryn.