Aftonbladet – 27 juni 1871, sida 2

tid hos henne. Hela min tillvaro var lik en dröm. Jag hade ioga framtidsplaner jag tänkte på ingenting annat, än att jag älskade och var älskad. Hon hade inga anhöriga som förmådde mig att besinna hvad som var klokt eller oklokt, rätt elle orätt; ingen som affordrade mig en förklaring angående mina planer, — detta är, som jag tror, rätta uttrycket. En ung man ända till blindhet förälskad, frågar sig sälJan något om sina planer.. Hvem kan gifva skäl för hvad hen gör eller uraktlåter j drömmen? i En mulen och tung morgon, — jag mins den väl! — hade vi: stämt möte i Tuilerieträdgården, denne favoritplats för älskandes rendezs vous. Hon var denna dag så utomordentligt vacker, kapske ännu mera, emedan hennes skönhet hade ett drag at vek sorgsenhet som anstod henne väl. Hon räckte mig handen och ionan jag hann säga något började hon tala:, O! hura skall jag kunna säga dig hvad som händ:?, Uttrycket i hennes röst var nog, för att kos mig väcka en oro för hvilken jag ej fann ord. j Miss Raymond har just nu sagt mig att hon skall lempa Paris. Hvad är att göra? Lezmna Parisl upprepade jag med ångest fallt hjerta, ty en aning sade mig att det: betydde detssmma som ett slut på min skön? dröm. , Jag förmådde icke besvara hennes fråga om hvad som var att göra, Det är blott alltför sannt. Hon reser åter till England, fortfor hon. Om jag under den flydda tiden varit i stånd till att se framåt det allraminsta, skulle jag förstått att detta förr eller sednare mäste hända. Men jag hade ej varit mäktig deraf soh denna underrättelse slog mig med förför