Aftonbladet – 26 juni 1871, sida 3

TY DUVTIG, BM Me SE, AE UCS FEB Ul Kar FÖ, början af Juni 1871, korrespondens till N. I I från Pans; En af Luleå bamvbryggor vid Botten hafvet (med pl. ; Från Stockholm—Kristiania banans invigning: Svenska och norska bantågen möte i Arvika, 16 Juni (pli; Från det häcjad Paris: En fångkonvoj till Versailles af kommu nens? män, qvinnor och barn; Hötel de Ville brand två planscher); Ur Heilbornska papperen af Mattis (N:o 1), 5, 6; Teater och musik; Krö nika; Tegnr om Tegners Epilog vid magister promotionen i Lund 1820; Notiser; Smäplock Charad; Schack; Anmälan. Lä ee es 8 ER RS OR BR rn — Carlshamn —Wieslandsajernvligen Bolagsstämma med dem som tecknat sig för aktie: uti denna jernväg hölls i torsdagsi Carlshamn oct öppnades af grosshandlaren C. G. Berg, som til .stämmans ordförande föreslog borgmästaren L. W .Lothigius. Carlshamns Allehanda redogör för stäm Iman på följande sätt: ) Hr Berg redogjorde derefter för sina åtgöranden vid senaste riksdagen för erhållande af lån till jernvägen samt meddelade den upplysningen Jatt riksdagen bestämt ett belopp af 10,000,000 rdr latt utgå under 5 års tid till jernvägsbyggnader i Tolika delar af landet. Vidare påpekade hr Berg fördelarne af denna jernväg och anförde såsom exempel härpå följande: frakten för 150 centner (en hel vagnslast) från Wieslanda till Carlshamn Åblir 17 rdr och för samma last från Allmundsryd, Isom ligger ungefär midt emelian Carlshamn och Wieslanda, och hit blir 10 rår (frakten beräknas nemligen billigare för längre distans) d. v. 8 1 rår för 75 lisp. (uogeför hvad en häst förmår att draga). Frekten på jernvägen blir således betydligt billigare än med något ennat transpo:tmedel, och den lättare kommunikationen skall dessutom medföra den fördelen för landtmannen, att en mängd virke, som nu, till följd af vägens längd och dermed sammanhängande dryga kostnader, måste ligga oanvändt i skogarne, både billigt och hastigt kan förflyttas till staden och der afsttras. Alla beräkningar gifva derjemte vid handen att jernvägen Carlshamn —Wieslanda skall beämdt bära sig, hvarsill man kan sluta äfve n deraf, att till och med de mindre trafikerade jernvägarne lemna minst 6 proc. i ränta, och dessa jernvägar genomlöpa trakter, som för jernvägstrafik äro vida mindre gynnsamma än dem som vår jernbana kommer att passera. Kustchefen 8. Landergren redogjorde för resultatet af aktieteckningen på landsbygden både i Blekinge och Småland. I Asarums socken hade på trenne listor tecknats aktier till ett belopp af 49,300 rår. Totalsumman för de i Carlshamn och på landet tecknade aktierna uppgick nu till öfver 800,000 rår förutom den jord som blifvit skänkt till banan i visva trakter, genom hvilka den kommer att sträcka sig; och beslöts att listor skola fortfarande cirknlera för tecknandet af aktier till ytterligare 150.000 rdr, så att hela aktieteckningsbeloppet kommer att utgöra 950,000 rår. Hos K. M. skall inlemnas ansökan om erhållande af lån till lika stort plopp, eller 950,000 rdr, utaf de ofvannämnda, af riksdagen till jervägsbyggnader afsedda 10,000,000 riksdaler. Till ledamöter i direktionen utsågos: Herrar konsul Edv. Meyer, grosshandlaren C. G. Berg, kustchefen 8. Landergren, borgmästaren L. W.: Lothigius och konsul 5. A. Hellerström. — Höplaog-Uttersbergs jermvägsaktiebolag hade sin ordinarie bolagsstämma i lördags 8 dagar i Köping, hvarvid man af revisorernag berättelse fann, att inkomsterna under året utgjort 90,813: 32. Utgifterna hade varit: omkostnader för trafiken, banans underhåll och aflöningar m. m. 54,718: 93, räntor till riksgäldskon toret 20,961: 86, ersättning för slitning af banans öfverbyggnad, 5 proc. å 300,000 rår, 15,000 rår Vinet 132: 53—90,813: 32. Bolaget lemnade ansvarsfrihet för 1870. Sedan bolagsstämman var afslutad, väcktes förnyad fråga om denna jernvägs utsträckning norrut eller rättare sammanbindning medelst annan jernväg med Ludvika, Smedjebacken eller någon punkt på den under byggnad varande Falu—Frövi-banan. För detta företag uttalades enhälligt de varmaste sympatier, helst först derigenom såväl de öfre bruken som Westerbergslagen skulle vinna den billigaste, ginaste och beqvämaste trafikled för sina tunga produkters transporterande till Mälaren, hvarifrån de numera direkte kusna skeppas till utlandet. Bolagsmännen utsågo derföre tre af sina delegare, nemligen brukspatronerna Selim Heijkensköld och C. J. Ohlson samt kapten P. Reutersvärd att söka verka för detta mål och för nästa bolagsstämma framlägge resultaterna deraf. Säkerligen skall också framgängen af detta förlags fullbordande följas af hela denna ort med varmaste deltagande. Samma dag hölls äfven ordinarie bolagsstämma med Arboga—Köpings aktiebolag och meddelades dervid, att trafiken fortfarande lemnade samma goda resultater, så att samma procent som förra åren bör kunna påräknas och sannolikt ett ännu större antal aktier utlottas. Till ledamöter i Styrelsen och till revisorer återvaldes samma herrar som förut haft detta förtroende. (KÖPINGS T.) — Falu—Hrossekörss-bamem. Vid det i Falun förliden onsdag inför konungens befall ningsbafvande hållna jernvägsmöte voro genom ombud representerade följande kommuner och korporationer, hemligen: Falun, St. Kopparbergs bergslag, Leksand, Ludvika, St. Tuna, Mora, Silfberget, Norrbärke, Orsa och Ål; hvarjemte vid tillfället sig infunnit bergmästaren Lundbqvist, såsom ledamot i den för åvägabriogandet af Falu—Krossekärrs-banan tillsatta komit, äfvensom kammarherren Fahnebjelm och ingeniören Stanley, de båda sistnämnda å det s. k. engelska bolagets vägnar, samt vidare ett icke ringa antal i staden och orten boende personer. Sedan ej mindre de till K. M:t inlemnade korcessionsansökningarne samt det af allmänna vägoch vattenbyggnadsstyrelsen deröfver afgifna utlåtande än ock K. M:ts remiss angående sammanträdets hållande äfvensom en af hr Stanley till konungens befallningshafvande ingifven skrifvelse, i hvilken, bland annat, tillkönnagafs, att Frövi—Ludvika-bolaget, derest den sökta tillåtelsen om bavans utsträckande till Falun, komme att beviljas, skulle tillförbinda sig att före 1875 års utgång för allmän trafik öppna bandelen Ludvika—Falun, blifvit uppläste, tog diskussionen sin början och fortgick med ganska mycken liflighet under loppet af flera timmar. Slutligen förklarade mötet sig vara ense derom, att man, utan att opinera för någotdera af de sökande bolagen, ansåg det bolag böra hafva företräde, som lemnar garantier för ändamålsenlig anläggning och sträckning samt billig frakttaxa äfvensom förbinder gig att först företaga och fullborda arbetet; hvarjemte man, i fråga om en bibana från Domnarfvet till Siljan, fann en sådan kommuvikationsled önskvärd, utan att man derföre vill göra densammas utförande till ett vilkor för koncessionens beviljande eller bestämdt yttra sig om, huruvida den föreslagna förbindelsen borde åstadkommas genom ss ASSESSORN hvad som skulle följa af att jag lofvade göra