Aftonbladet – 22 juni 1871, sida 2

STOURIOLE des 22 Juni. Ianan vi inlåta oss ytterligare på frågan om den begärda räntegsrantien å Stockholus komraund sida för jerovägen Stockholm-—Westeråg— Bergsisgen, ba yi ansett det vara i sin ordviog att offentliggöra de I vigtigaste denna sik rörande oficiella hatiiliogar, nemligen beredningentskottets utlåtande och de vid d-tsarrna fogade reservastioneraa. Läsaren Ånner dem på snnat ställa i detta blud. Vi tillåta ose härvid särskitlt fästa mppmärksamheten vid den utredning, som af beredningsutskottat lömnas rörande dea ifrågavarande hb tre fikoumråde och idess betydelse såsom gabriogande öfver iKöping der kortaste förbindelse mellan bufvodstaden och landets vigtigaste bergslager, eberoende ar den omedelbara förbindefse med trakterna omkring Strömsebolms kanel, som igenom densamma skulle åstadkommas. ing innefattar på samma Å 2 Tläggning af orståndarnes försök att förringa banans betydelse, då de först söka utbreda den föreställningen, stt banan endast ftar en förbindelse med Norbergs ma it, och derpå frambålla, att Bergslagsbanan skulle bereda blott en mils -ikortare väg mellan detta malmfält och StockIholm, än den förbindelss sem vinnes mellan dessa punkter på statsbanan öfver Krylbo, Sala och Upsala. Man torde vidare finna att af de båda reservanterna är den ene, frih. Skogman, 2ll deles icke motståndare till förslagat att staden bör understödja företaget. Han föreslår endåst en ennan form för understödet än den Jaf utskottet tillstyrkta; men han bar på samma gång den riddderligheten att komIalettera den uf utskottet uppställda jömförelsen mellan den risk, som staden genom dea ena och den andra uUnderstödstormen kan komma att Iöpa, gecom en utredniog,-som, i vår taska, visar ännu klarare att fördelen ligger i detta fall på räntearantiens sida. Frih. Skogmans i tabollorm uppställda baräkningar visa nomiigen åskådligt, att så snart bansts afkustning stigit blott till 2!2 procent, blir stadens årliga tillskott mindre för eå räntsgaranti å 5 millionar än för en sktisteckning på le million, och då bebällningen stigit till 4 proc., behöfves intet tillskott föl garentien, men 134.000 rdr årligen för aktieteckningen. Annu då bansn lemnadea 6 proc. netto, skalie g8:aden beböfva mppoffra 4000 rår årligen för aktieteckningen, Dån andre resarvanton, hr Wallenberg, motsätter sig bidrsg till den nu ifrågasstta banan, men synes villig att bifalla dansamma jom den utsträckes irån Järfva genom GaTlervarfvet å Djargårdon till Stockholms jeravåg. Tilika synes hr W. hysa betäcklighetor Inot den pu ifrågasatta formen för understödet. Vi ha redan i vår gårdagsartikal uttalat den åsigt, att de skäl som al hr W. anföfras rörande banans ötsträckning till jarnvågen, synas ess ur praktisk sffärssya unkt förtjeoa mycken uppmärksamhet och väl kaquna metivera fästandet af ett sådant vilkor vid det urderstöd kommunsn beviljar banan, att bolaget tillförbindes att verkställa en sådan sträckning al bansn så svart dess nettobahåliniog stigit till något visst belopp. Då Ihr Wallenberg r vill ficna ett formelt hicder mot banans understödjande i den omständigheten, att hon icke framföres till Stockholm, och då han säger att hon derföre icke kan hänföras till pkommunens egna bebois, så kanna wi icke längre följa hans argumenItitios Til hvad vii det bäcseandet i går anförde sanse vi oss böra tillägga, att det ov ingalunda skalle blifva första gåogen som Stockholms stadsfullmäktiga bevilja bidrag til företag, afseende auläzgningar så långt Jafstånd från staden. Dan 16 Dac 1869 ba fviljade fulimäktige ett bidrag af 160,000 rdr till Baggenstäkots upprensniog, och ingen: enda röst höjde sig då som på formella skäl motsatte sig detta anslag, ehuruväl Baggen stäkst ingaanda ligger närmare Stockholm än den puckt på Norra stambanan der Bargslags anan kan komma att förenas med densamma. Dsremot fick man då af en ledamet bland fullmäktige, hr Mackell, höra precis samma argumentation i atsornds å det då ifrågavarande förslagets nytta för komma neni allmänhet som den, hvilken vi funno i den i går med vårt blad utdelade och af br L. J. Hierta m. fl. undertecknade skriften. Hr Mankell menade nemligen, att Baggensstäkets upprensning endast skulle blifva till gaga för några handlatiie i Stockholma; men denna kortsyota mopfattniog gendrets krafs. tigt af hr LD. J. Hierta, som förklarade att företaget, sor längs varit ett önskvingsmål för hofvadstaden, sskulls komma hela Stocks holms befolkning till godoa. I alldeles samma anda yttrade sw jemvil hr Wallenberg och frih. Nu finna vi emellertid hr Hierts hafva satt sitt namn under en skrift, riktad mot en anosn åtgärd till underlättande af hufvadstadens förbindelser med den öfriga verlden, och dervid adopterat ett argument som klingar föronderligt lika det ofvannämnda Manellska. Skilnaden är åtminstone ytterst obstydlig mellan hr Mankells påstående att Baygenssiäkets öppnande blott skulle korama några Stockholms handlande till godo, och det al hr Hierta m. fl. na anförda, att om enskilda intressen äro gemensamma för hara många och huru inflytelserika kommunslmedlemmar som helst, är det dock icke kommunens gemensamma intresse, så länga det icke är aliuso; och vi tro att herr Hierta, genom mitt yttranda och sitt votam för anslaget till Baggensstäket dragit försorg om den kraftigaste vederläggaing af det iden ifrågavarande af honom undertecknade skriften förekommande påståendet, att anläggningen af jarnvägen till Westerås eller Engelsberg lika litet, som anläggningen of någon annan till Stockholm ledande vig utanför dess: områdn, lär vara stadens gemensacnna ange-!: jägenhet. Vi tro för vår del, att den, som fonnit sig. af grondlag och kommunallagar oförbindrad att votera bidrag atstaden till Baiggenstäxetsi upprensning, icke kan, utan att gifva sig sjelf den skarpaste dementi, drifva det påstäendet,! att det vore vlagiigt, om staden understöddej Börgsingsbanav. Det ena som det andra är! en till Stockholm ledande väg utanför dess. områden. Insändaren af gårdagens artikel om bergelagsoanan har bagärt att få rättadt ett of villigt misstag om drägtigheten af Ströms-1 holms kanaifartyg, som icke inverkar på upp-. giften om fraktkoatuadarna. Kauallartygen. oppgifv4s draga 400 centners last, men derra gäller blott passavsrarfartygen, hvaremot iastdragarne taga 800 och kanaljakterna ända till. 1200 centner. Så alldeles tillfredsställande är icke tillståndet i Paris, — skrifver en korrespobdent från närmande stad till Times — ty kommunens anbänogare börja åter resa hufvadet. De hamta sig frän sitt nederlag och fatta äter mod. tilcke så som vore en ny resnivog möjlig. men de börja