Aftonbladet – 21 juni 1871, sida 3

Utan tvifvel var hans vrede väl befogad, ehuru icke från praktisk synpunkt sedd, då han ganska väl skulle behöft de pengar han med förakt nekat att emottaga, Hans beslut att taia med Marie ändrade han åter, då ban arsäg det rent utaf törnärmande att fråga henne hvad som menades. Så gerna skulle han kunnat misstro sjelfva Angelique! Vid hemkomsten yttrade han blott att han nästa dag icke skulle gifea lektioner i skolaa och grubblade inom sig öfver till hvem han skulle vända sig, för att tå upplysning och råd. Närmaste följden af att han icke gick ut nästa morgon, blef att han störde ett töte å töte melian sin niece och Hugh, som enligt löfte kom. Anvgelique hann blott hviska till sin tillbedjare att iogen ännu visste något om deras förlofning, en förklaring som hos denne väckte mera förvåning än precist missnöje. : Men det var hans öde att blifva ännn mera förvånad. Han skulle just efter en kort visit gå, då monsieur Lefort sade till honom: Auvser ni mig förmäten, mr Lester, om jag ber er räda mig i en sak som rör mig personligen ? Om jag kunde tro mig vara duglig att gifva er ett råd...n Tillåt mig få följa er ett stycke på väen.n : e Så svart de kommo ned på gatan berättade fransmannen om sitt besök hos mrs Price. Jag kunde inte säga henne något vidaren, sade han, och jag kan inte heller göra Ma. rio bedröfvad. Huru skall jag få upplysning om hvad hon raenade?, Lesters panna On Jag är glad åt att ni inte det vits Lefört — d: