Aftonbladet – 17 juni 1871, sida 2

AVR OT IRANS BEEN SEVER Af VIRA S Med bantöget i går afton anlände icke nåra andra utländska tidningar än danska. )rsaken härtill är oss obekant. De fyllnadsval, som den 2 Juli skola föreagas i Frankrike för att besätta de inom jationalförsamlingen lediga 117 platserna, äro ör ögonblicket föremål för den franska presens betraktelser. Man tillägger dessa val n ganska stor betydelse, då utgången af desamma kan väsentligen förändra partiernas umeriska styrka och till följd deraf gifva iationalförsamlingen en helt annan fysionomi. Republikanerna hopp.s få 60 nya anhängare; monarkisterna äro öfvertygads om, att deras oarti skall segra öfveralit och derigenom istadkomma konungadömets införande. I Paris skola 18 nya ledamöter väljas, men möjligt är likväl, att, ehuru hufvodstaden hittills valt i republikansk anda, en stor del af de radikala i följd af de olyckor, som träffat kommunen, afhåller sig från att deltaga i valen. Några rykten hafva utsprids, att det skulle hafva varit meningen att välja Rochefort för att derigenom förebygga hans domfällande, men sannolikt lär Rocheforts öde bli afgjordt redan innan man fått vallistorna i ordning. Några tidningar hafva föreslagit att välja Gambetta. Föröfrigt nämnas några journalister som eventuella kandidater för P.ris, deribland John Lemoinne (Journal des Debat:), Tenot (Sitcie), Brignault (redaktör af Bien public) och Guerouvit (Opinion Nationale). I provinseraa säges det ponapartistiska partiet utöfva en batydande ve ksamhet. Det blir näppeligen mycket talrikt representeradt i den nya församlingen; men de män, hvilka ämna uppträda som kandidater, höra nästan utan undantag till kejsardörets mest framstående notabiliteter och besitta ea politisk erfarenhet och en parlamentarisk duglighet, som legitimisterna i den nuvsrande kammaren till en stor del sakna. Enligt en underrättelse till Independance har på Corsika — der prins Napoleon med säkerhet tros bli vald — en person med namnet Fieschi utfärdat ett politiskt msnifest, som i de häftigaste uttryck angriper både republiken och den nuvarande Versril:esregeringen samt förklarar, att räddniog ej gifves för landet om ej kejsardömet upprättas. Afven i Peris lära bonapartiesterna hålla befolkningen i spänning genom att sprida rykten om kejsarens förestående återkomst, Dagen efter omröstningen den 9 dennes visste man till och med att berätta på den så kallade Liila Börsec vid Boule vard des Italiens, att kejsaren stigit i land i Caiais. Echo du Nord meddelar emellertid, att hrarken kejsaren eller kejssrinnan änong på länge tänka på att lemna Chisle-1 hazst och kejsarinnan lär dessutom hysa fruk-. tan för att man kunde bereda kejserliga prinsen såsom Napoleon IV ett öde liknande dei som träffade Ludvig XVI:s son. Om Frankrikes financiella ställning meddelar Times vanliga korrespondent följande: Samtliga utgifter genom kriget, deri inbe-l räkuadt krigsskadeersättniovgen till Tyskland, anslås i Frankrike allmänt till 320 millioner pund storliog (8 milliarder francs); i denna summa är dock icke u,ptaget det vederlag, som staten kommer att utbetala för ödeläggandet af enskild egendom, lika litet som de utgifter, hvilka det kommunistiska upproret moadfört. Geoom dessa nya bördor kommer möjiigen skuldbeloppet att stiga till 350 millioner pund. Det är emellertid icke pödvändigt, att hela denna summa anskaffas genom direkt Jå2; omkring en tiondedel är redan betalt genom de lån, som 1870 upptogos i Frankrike och England, och en del af krigskontributionen till Tyskland kommer att erläggas i franska banknoter, under det man tills lävgre fram uppskjater att fatta något beslat om, hur återstoden skall betalas. Utan att prejudicera hvad som kan komma att inträffa nästa år, har derför också regeringen i Verssilles redan beslatit, att det lån, som nu genast kommer att upptagas, icke får öfverstiga 100 millioner pusd. Hvilka mått och steg, fom än kunna vidtagas för att viana tid, tills landets kredit bi;fvit så stärkt, att man kan betinga sig bättre vilkor för senare lån, är det dock klart, att regeringen genast måste bereda sig på att förränta hela beloppet af ofvannämnda 350 millioner pund. Räntan kan icke anslås till mindre än 6 pro: cent för de första 100 millioner punden, och troligen blir den till och med något drygare, om det är sant att lånet kommer att utbjadas till en kurs af 83 med 5 procent, hvilket är detsamma som 80 för de bankirer, som öfvertaga utbjudandet, hvarigenom således lånet i sjelfva verket kommer att kosta 6!4 procent. Om man utgår från det antagandet, att de öfriga länen skola kunna upptagas på bättre vilkor och att de öfver hufvud tage: komma att kosta 6 procent, blir således räntebeloppet för de 350 millioner punden 21 miilioner pund. I budgeten för 1870 snalogs förräntningen af statsskulden till 19.640,000 puad, hvarigenom således Frankrikes statsskuld nu mer än fördubblas. Vid första ögonkastet förefaller denna börda så fruktansvärd, att det tyckes omöjligt att landet skall kunna bära den; men vid en närmare uadersökning försvagas detta intryck icke obetydligt. För det första kommer kapitalet att ökas i vida mindre förhållande än förräntningen; det kommer att växa från om. kring 520 millioner pund till ungefär 870 miil:v p:d och skilnaden mellan denna proportionelia förökning af räntan och kapitalet härrör från den omstäsdigheten, att det fordrades en vida lägre ränta för den äldre skulden än som måste erläggas för den nya. Just denna skilnad kan mod tiden sätta rogeringen i stånd att konvertera det nya lånet till en lägre ränta, såluoda till 5 och 4!e procent, såsom det också redan skett. Så ofantligt förökningen af den årliga räntan än må vara, förefalla de 21 millioner punden dock vida miodre öfverväldigande, när de befinna sig på sin riktiga plats i Frankrikes budget, der de på en totalsunma af 71 mill:r p:d representera en tillväxt af 30 proc. En sådan förökning i ett lands utgifter har säkerligen hittills aldrig förekommit, men Frankrike kan bära den. Ionan vi undersöka på hvad sätt denna årliga tillväxt skall ästadkommas, må emeilertid anmärkas, att till och med denna enorma summa af 21 millioner pund måste ökas. Det kan icke vara underkastadt nån Arr ö MM a DB a j— I MM HM I HK I mm m.m