Aftonbladet – 16 juni 1871, sida 2

HV: YR 8 om, följer: . t nilandet Annas pereoner, eom icke utan a viss tillfredsställelse sågo kommunens fruk: snsvärda förbrytelser och som skenbeiigt utopade, att detta var ett rättvist himmelers traff för franstöäohent fikon, bögtliod ob udloshet; ty sedan ödets slag drabbat 088 å hårdt, är det en afgjord sak, att fransnäcnen äro verkliga moraliska vidunder, uner det de öfriga tolken oga alls möjliga dygjer och naturligtvis äro emå helgon leg tl ch mad störa Helton. Detta uttalas helt ppet i några utländska tidningar och uppepas alla dagar ända till leda icke endast utom Frankriko, jtan äfven inom Prankrikd, an tvitvel till följd äf en alltför länät arif ven patriotism, Man vet vu, att insurrekionen haft en helt och hållet kosmopolitisk carakter och att bland dess beslutsammeste chefer och soldater funnos nästan lika många stländingar som fransmän. Äfven de dygdie bland våra grannar, 2 som med den största fasa skyla sitt änsigte, ha leimnat sin kontivgert till fenva Kandithörd, och Körnpi söm abkioger oe8, skall i denna omständighet kunna finna ett ämne till allvarligt beorundande. Om Peris blifvit sckådeplateen för Iaternationa!es första bedrifter, har det för detta företräde endast haft att tacka särskilda orsaker. Det är icke till följd af sin fötegifnå dälighet, som Öet blifvit ntvaldt, ten dörföre att i det tillstånd af on beh dösärgac öisation, hvari kriget försatt det, det just var der en djerf kupp, hade de största utsigter till framgång. Deseutom hade kejsardömet i Paris samlat en artetercbefolkrning, ur hvilken upprorshären med lästhet kande rek tera sig. Decna fara hade längesedan fö utsetts pch angiftits, on hade ikestte är alla goda buofvuden, men oeres varningar onuv icke tktats. Den kejserliga politiken måste först bisga alla sina frakter till mognad. Sedan femtio år har släaten Bonaparte varit vår oxda gevius. Dess förde fliga inflytande återfiones i alla våra olyckor. Dass medlemmar ha likasom aströ!ogerne sin stjerng, ön stjeraa som för dem genom en kedja af först relsor till ett Sarict, Helens öler Off viltelmbliöke och leder irankrige UM öv. Waterloo eller ett Sedan. I engelska underhusets möte den 9 dennes ställde en ledamot den frågan till utrikesministern, barnvida det vero sannt, att en rmänvgd britiska uddereäter tagit verksam del i inåurrektionen i Paris. Ministern svarade, att lord Lyons sökt förskaffa sig tipplysningar hårom, Iien han kunde aldiin trö att avtalet var så stort som furst Bismarck uppg: gifvit, eller 8090. Flere engelsmän hade tvonogits att iogå i nationslgardet, men de kunde alldeles icke räknas i tusental, få sin höjd voro de några dussin. Fenton eiler sexton engelsmän hade blifvit tillfångatagna och förda till fånglägret i Satory, men några af d ill.-hade redan frififvits. I alla böpdelser hade mått och steg vidtsgits, hvarigenom några engelsmän ej skulle bli straffade till lifvet förr än efter ravsaknicg och dem, och regiringen har lagt sina konsuler i Brest och Cherbourg på hjertat att uppbjuda allt, på det de fårgoe eogelswännen måtte bli frig:fna, np: bi såvida de ej begått brott som måste straffas, Lord Lyons hoppades också, ätt de alla skuile komma lös, med undautag dock ar Robert Lowe (skratt; fivansministern hoter så), en tolf åre pojke, som man tog fast bakom en baerrikad, der fab låg och sköt med en pistol på trupgerna. Franska fegkriogen hade nekat att utlemna denna pojke, emedan flera andra pojkar biifvit gripna, också skjutsnde på trupperna. Lord Lyons hade anoder de sista dsgarne af hv Thiers blifvit daderrättad om, att det vore slut med alla summarieka rättegångser och att bvarjo häktad ekulle formligen törböras och dömas af krigstätt. Med anledning af det doktorsdiplom universitetet i Oxford tilldelat Döllioger yttrar Times bland anvat följande: . oo Den man, som, på hvilken plats som heist eller under hvilken form som helst, bekämpar ett sådant hän mot den menskliga tankens arbeten och det menskliga samvetets itnesbörd, tjevar sanningens och vetenskasens sak öfver hela verlden, I en särdeles hög grad har han anspråk på deras understöd, hvilka såsom den engelska nationen redan kämpat och vunnit denna strid. Från denna synpunkt sedt, kämpa dr Döllinger och Oxfordvniversitetet för närvarande under fadtma bangr. Och vi mäste endast beklaga, att nägre libersla medlemmar af konvokastionen intagit en något ovänlig hållniog mot en man, hvilken tjenar frihetens sak under större svårigheter än de kunna fatta. Oxforduniversitetet gör väl uti att understödja striden mot en despotisk och inskränkt dogmatism och kan göra detta utan att på någöt sätt derför behöfva identifiera sig med Dölliogers positiva åsigter. Om är Döllinger och de baierske katolikerna äro beredda att i fråga om dogmen ställa sig på en sjelfständig ståndpund, då ha de börjat en protestantick rörelsa, då ha de förklarat, att det gifves en högre avktoritet än koncilier, pålvar, biskopar och prester, och att detta är den rest andliga avuktoritet, som hvarie individ har i sitt eget samvete. Och till denna pounkt måste striden förr eiler senare komma, och dit drifves hon hastigt af såväl det baierska presterskapets som det baierska folkets handlingssätt. Den nyaste med Lloydångaren Hangaria till Triest snkomna öfverlandsposten meddelar underrättelser från Kaikutia af den 17 och från Bombay af den 20 i förra månadön samt från Hongkong af den 28 April I Japan bercskar politiskt lugn, ebura bland daimios ännu icke full enighet är återställd. Mikadon börjar visa sig offentligen, och det ser ut som om de mäktigare vasallfurstarne sträfvade stt befästa hans välde. I, Kina deremot råder en krigisk stämning. En expedition från Förenta Staterna till Korea berättas vara under utrustning. ee seas kliskkononttnend Kommissionslandtmätare. K. M:t r under den 9 dennes till kommissionslandtätere utnämnt och förordnat vice kommissionslandtmätarne: i Gefleborgs län Per Gustaf Lyman och Karl Nicolans Theodor Nidrikson. i Wermlands län Henrik Corstan