Aftonbladet – 16 juni 1871, sida 2

f Sedeinalvet via Mont-wenis är Du I Au. ng. — Det. berättas, att hr Beslay och i! etisk, kommunens delegerade för bankoch 5 stdepartementena, hatva af regeriogen er-; lit säkerhetspass för att begitva sig pt ces. De ha blifvit förbiudna att stanna. . franskt område. Administrationen afj nken lade sig ut för hr Beslay och intyde att han gjort stora apsträngviogar för okens bevarande. — En mängd af de vär1 la saker, som togos bort ur kyrkorna !: der koumunens regemente, bafva äterfunts i myntverket och på andra ställen. — i ir meddelar, att bertigen af Aumale skall! om kort resa tillbaka till Twickenham med ledning at grefvinnans at Paris väntade! dkomst, — De soldater, som hållits fångna !: rar i Tyskland, bli nu raskt befordrade tiil-! ska till Frankrike öfver Charleville, Lune-: ia och Vesoul. — Journal Officiel i Verilles underrättar de personer, som deporat säkerhetshandliogar m. m. i Frankri8 bank, att dessa fortfarande äro i godt rvar och oskadade., Om de yttre företeoiseraa vid nationalförmlingens betydelseiulla sammanträde den 8 nnes, då upphäfvandet af förvisningslagarne ot bourbonerna och bekräftandst af de oranska prinsernes val beslöto3, heter detien orrespondens från Versailles: Trots det nedströmmande regcet voro alla tgängar till slottet och isynnerbet till uar onaliörsamliogens sal ända tillträngeelupplida med menniskor, öm 1 otälig sjänning foaktade nmigången af debatten. Det bjöds d, ja till och med 100 francs för en inträesbiljott.. Långt före samimenträdets öppande voro gallerierca och de reserverade latsern i logerna besatta af en talrik pulik. Afven diplomatlogen var öppfylld af asökande, bland hvilka ethieiziska sändenået Kern, som anbars endast undantagsvis söker nationalförsamlingens möten. Itaerska sändebudet Nigra deremot brukar nätsn alltid vara tillstädes, Allmkaheten Får en mera prssionerad rörelsa ån till och med e deputerade. Thiers inträdde i salen innan residenten Gråvy kommit. fan satte sig å sin vanliga plats Och samtalade i flere ninuter med den Hiberale deputeraden Jotnon. Konverestionen i salen var i full gång ch man hörde ett surrande likzsom af en tor bisvärm, då presidenten genom fara gåner förnyad ringning försökte få tyat. Åndtgen tog å utskottets vägnar Bitbie ordet ör att inotivera förslaget. Då Thier, derelier este sig, uppstod en högtidlig tyälnäd i förmliogeo. Cheren för Yerkställsnde makten örbisf en stund stum, likasom han srlecado ir att samla sina tolkar Då icko ett ord om frön ans läppar, uppstod en ävgslig penning isom kammwaren. Oaktedt legitinisterna och öltrambvstaceroa, hvilka btgöra Ögero inom församlingen, ärö Medvetoa af ig styrka och vilja låta det komma till strid d republikenerna, känra dessa menniskor lock, att Thiers är deras herre och mästaro ch att de icka våga handla mot hans vilja. 1 andra siden missbrukar sällan den åldrige tatsmancen sin öÖfvermakt. Han plögar värtou bebandia medlemmarce af kögra å det Ienasta och itbst tindfallsnde sätt, tngdan han kåsfer, att han beböfver deras öster och ogerna vill komma i celo med lem, om det kan undvikas. I åtskilliga berättelser från Verszilles till itländska tidningar upprepas, att de orlesnka prinsar, som na lagligen äro medlemmar f nationalförsamlingen, af undseenda för Chierss önskningar tillsvidare icke ärna delaga i hennes förhandlingar. Märkligt nog var enligt ett förat meddeladt telegram preidenten Grövy vid föreawlingens sammanräde den 12 dennes uppläst en skrifvelse rån prinsen af Joinville, i hvilken dönne förlarar, att han eventbelt mottsger mandatet ör departemetitet Haute Marne. Prinsen ade nemligen att välja mellan La Manche ch Haute Marne. I sistvämnde valdistrikt ar han vald med 45,648 röster (bland 68,001). Jetta tyckes stå i strid mot prinsens förnenta löfte att afbålia sig från deltagande i setionalförsamlingens sammanträden, sävida cke genom ordet eventuelt skall antydas. tt han först vid en senare tidpunkt skall fterkomma sina valmäns önskningar och inaga sin plats i försanvVingen. E:t anmärkviogsvärdt tideos tecken är den nisskredit, hvari nationalgardet råkat hos len elimänna opinionen, skrifves från Paris ill Köln. Zeituog, och detta med anledaiog f tilldragelserna den 18 Mears och derpå öljande dagar. Det är isynnerhet den pariotiskt-konservativa delen af allmänheten, len som vill återställande af förtrosndet och rbetets upptagande, som ej döljer sin önkan att det så gruudligt och så tort som möjligt nåtte göras slut på denna demokratiskainsti:uion. Patrie yttrar i detta ämne följande: Upplösandet af nationalgardet är en fråga, om numera oåterkalleligen står på dagordingen. All aktniog för de förträffiiga egenkaperna och det personliga modet hos ett isst antal af nationa!gardisterna! — Men, etta medgifvet, hysa vi den åsigten, attintitationen är ett ondt och att medborgarnes atriotism och mod kuvna på ett vida bättre ätt användas. Eaoligt samma tidning skulle et blott vara sådana tidningar, som stå till ommunen i ett störrs eller mindre frändkapsförhållande, bvilka ännu höja sin stämma ör nationalgardets upprätthållande. Men essa tidningar stå med sina åsigter afgjordt i ninositeten och till och med af Parisblaen hysa två sådana antipoder som Journal es Debats cch Figaro i denna fråga samma anke, Det har aldrig förr blifvit så tydgejordt som under den katastrof, hvilken a intfäffåt i Frenkrike, att denna, bermaroditiska institution just genom sia dubbelatur ej förmår att verka gagneligt, hvaren ur militärisk eller social synpunkt. Induostripalatset i Champs Elystes är nu ufvaddepoten för de i Paris häktade, missänkte persoser; här företages ou det första örhöret med fängarue, hvarefter de i hopar ma två huodrade strax konvojaras till lägret Satory. Der stanna de flesta dock blott a helt kort tid, ty deföras till Brest, Toulon lier Lorient, hvarifrån de sannolikt få anräda en lång reas öfver hafvet. De i Brest Il pontoner förvandlade fartygen bilda tre, omligen aflägse från hvarandra liggande grup ar, på det ej fångarne, i händelss ett myri skalle utbryta, skola kunna understödja varandra. FElifva sådana pontoner äro redsn