Aftonbladet – 14 juni 1871, sida 3

i löningen eller då det har gjort arbetsinställ Tving (strike, gröve), så kan förbundsstyrelsen Tbekantgöra ställningen för generalstyrelsen hvilken då inbjuder alla sällskaperna i olika Tländer att komma till filialafeelningens bjelp. I Det kan äfven öppnas subskriptioner för politiska ändamål. Föreningen, hvars organieation vi nu i kort;het påpekat, räkvar för det värvarande åtta I millioner anhärgare. Hon existerar, såsom man sett, endast sedan 1864. Fyra förbund dela Frankrike emellan sig: la parisieong, la rouennaise, la lyonnaise och la marseillaise. I Paris hafva nästan alla arbetaregsöllskap tedererat sig och äro anhängare till Internationale, En tysk sektion har blitvit konstituerad under loppet af förlidet år. Det lyonnesiska förbundet förenar mer än trettio rkessamfund. Det har grundat sektioner 1 Saöint-Itienne, Nenilla-sur-Sadne, Vienne och Saint-Symphonien-dOzon. I det rouennesiska förbundet gifver cet grupper af Rouens kalikoarbetare, väfvare och väfverskor, garfvare, läderhandiare, timmermän, litografer, bängselväfvare, bomullsspinnare och andra arbeteresällskap. Tiugusju filialsällskap utgöra marseillerförbundet. Utom de fyra förbunden (föderations) mågte dertill nämnas sektionerna i Aix, La Ciotat, Brest, Molbouse, Besargon, Elbenf, Limoges, Roubaix, Cambray, Mans, Reims, Cosse, Tourcoing, Creuzot, Fourchambault, Bordeaux, . Villefranche, Rhböne, Truveau, Tournonv, Crest, Caen och Cond6-sur-Ncireau. I Belgien har Internationale ernått en enorm utvecklipg. Hon innefattar der icke mindre än nio förbund och ensamt Charlerois slätt bildar fyra. Det jasserar icke en vecka, säger Testut, utan att flera sektioner blifva grundade. Schweiz är för det närvarende en af de vigtigaste medelpunkterna för föreningen. Der finnas femtiotre sektioner, hvaraf de ansenligaste äro i Gendve, Basel, Neuchatel, Locle, la Chaox-de-Fonds och Zirich. Ivternationals anbängare föröka sig i Italien, Milavo, Genua, Fiorens; sektionen i Neapel räknar icke mindre än tre tusen medlemmar, I Österrike, hvarest en lag förbjuder all samfärdsel med utländska föreningar, förena eig arbetarne isoleradt efter Internationals pricciper. Frin Mars månad 1869 hade 10.000 arbetare i Wien blifvit anhängare af hennes författving; 1200 i Rechenanu, 600 i Lintz, 6800 i Tyrolen och spgränsande landekap, 6000 i Böhmen och Schlesien, 2500 i Pesth och Temesvar. I Tyskland äro nästan alla arbetaresällskap affilisrade. Kongressen i Närnberg, år 1868, representerade mer än 200 sällskap från borr och söder. År 1869 förklarade der allmänna tyska arbetereföreningen, i Barlin, att hon antog Internationals program. Centralkomiten är i Leipzig, Anhängarnes antal öfverstiger en million. Ergiand var föreningens vagga och London är ännu den vigtigaste medelpunkten. Med högst få undantag äro de engelska arbetar: sällskaperna affilierade. Ensamt timmermännens förening omfattar tvåhundratrettio sektioner och hennes kassa belöper sig på icke mindre än två millioner francs. Mekanikernes Trad-Union har icke mindre än tr:hundraitta grenar och timmermännens etthundranittio. s I Holland hafva sektioner bildats i Amsterdam, Arnhboim, Oosterbeck och Rotterdam. En sektion är bildad i Ryssland. Madrid har en förbucdsstyrelse som räknar tjagu sektioner; en annan m.del unktär Cadix, som räknar fjorton. I Barcelona äro trettioåtta erbetarföreningar affilierade. Alla Balearernes äro federerade. I Angasti 1869 representerades vid en i Philadelphia af National Labour Union,, federation af Trades Unions, organiserad kongress mer än åtta hundra tusen arbetare, National Lsbour Union är nu affilierad till Interostional. I slatet af år 1869 voterades h.pnes ansluta.ng af de tyska arbetarnes geceralförsamling. Det är naturligt, att Internationsle skall bafva sin speciella press. Hennes tidningar äro redan många, Två utkomma i Frankrike, sex i Belgien, nio i Schweiz, troi Tyskland, en i Italien, sex i Spanien, en i Österrike, en i Amerika och tre i Holland. Således på mindre än sju år har Internationale eröfrat en oerhörd del af arbetarebefolkningen i Europa och Amerika. Hon boppas väl eröfra den hel och hållen. Trettiotvå tidvingar underbjelpa propagandan och det finnes iotet nog aflägseet land att hon icke lofvar att dittränga. En förexiog bar bildats i Kina och Indien och hon kallar sig Himlens och jordens brödrasällskap,. Hon har kungjort en skrif. velse, hvari högtidligt förklaras, att hon tror gig kallad af det högsta väsendet att utplåna den beklagliga motsägelse, som förefiones emellan rikedomen och fattigdomen. Och längre fram när städernas och landskapens stora majoritet svurit trohet åt Brödraförbundet skall det gamla samhället falla i stoft och mean skall bygga den nya ordningen på den gamlas ruiner. Så snart denna handling blef bekant i Belgien, inbjöd en af Internationsles tidningar dem at försningens vänner som hade relstioner med Kina och Indien att icke åsidosätta något som kunde tjena till att såstadkomma ett lyckligt närmande, emellan Internationale och Himlens och jordens bröärasällskap, a En man med stort förstånd, slagen med förvåning af Internationales underbart hastiga utveckling på några år, skref dessa rader: Det är icke ett lärosystem, det är icke förståndets verksamhet som kan förklara en sådan expansionskraft.. Detta är en mycket korrekt anmärkning. Ideerna hafva icke nog starkt inflytande på merniskorna, för att kanna förklara ett dylikt underverk. Något annat än det utlofvade tillfredsställandet af passionerna och begären hade icke egt kraft att verka det. För att på förhand bekräfta detta, behöfves intet annat än historiens vitnachärd arch kfännadam am mannigtkere hiorta