Aftonbladet – 14 juni 1871, sida 3

såsom gift, meddel. af R. F. Fristedt; Om charta cerata vid dispensering af pulver, meddåel. af G. Piltz; Om extractura Glycyrrhize crudum i solution, meddel. af G. Piltz; Om gallans igenkännande uti urin, af Oscar Medin; Öfversigt af de under år 1870 till apoteken utdelade författningar, af Aug. Almen; Om blåsyrans igenkännande, af Aug. Almön ; Om sjuklighetsstatistiken. FDR Association Internationale. Efter Oscar Testut. IL I den resning, hvars tillfälliga seger tryckte på Paris ett så förhatligt och förödmjukande ok, förde Frankrikes eände till sin högsta höjd och bragte civilisationen i fara, spelade Internationale en roll, som hastigt och oförmodadt inför hvar och en uppenbarade den olycksbringande makten hos denna förening. Den 19 Mars, morgondagen efter utbrytandet af det förskräckliga uppror, hvars senaste fasor skall injaga skräck i historien, syntes ett anslag på rmurarne, som underrättade Paris om namnen på dess nya herrar. Med undanteg af ett enda, som på ett beklagansvärdt sätt blifvit allmänt kändt, voro dessa namn för flertalet lösare obekanta; de hade helt bastigt uppdykt ur mörkret och obstydligheten, och man frågade sig med förvåning, med häpnad, hvilken okänd kraft hade förmått gifva dem ett värde och en betydelse, som de icke egde genom sig sjelfva. Denna kraft var Internationale; dessa ramn tillhörde några af dess medlemmar, Men vet, hvilken andel hon sedan hade i de händelser, som gjort Frankrike tröstlöst och oroat verld Det är således icke likgiltigt att undersöka hvad hon är, huru hon styrer och hvarthän hon syftar. Det gäller icke allenast att upplösa ett historiskt probiem: Taterrationale har visat hvad hon förmådde; besegred i dag, skulle det vara ett olycksbringande sjelfbedrägeri att tro, att hon för alltid afstått från hoppet om vedergällning; hon är en hotelse och men måste känna hennse derför att man måste afväpna henne. En förlidet år ntgifven bok, den, hvars titel är skrifven ofvan denna artikel och hvilken olyckligtvis icke blifvit nog läst, har med ytterlig omsorg studerat henne till uppkomst, prindipent organisation, hjelpkällor och äfven i hennes förskräckande framsteg. Handilingarne äro ovedersägliga, vitnesbörden bestämda; det är hon sjelf som talar och upenbarar sig, uten förställning, utan återällsamhet, utan blygsamhet. Det är denna bok vi öppna för att derur låna det som är nödigt för alla att veta. Idöa till arbetarnes internationella förening blef förd till England af franska arbetare, och två år senare, den 28 September 1864, blefvo grundvalarne lagda i London vid ett megsting till Polens fördel. En tilllällig stadga blef då antagen. Första artikeln definierar i följande ordalag det mål, som prundläggarne hade i sigte: Ena förening är bildad för att anskaffa en centralpunkt för meddelanden och samverkan emellan de olika länders arbetare, hvilka önska ernå samma mål, nemligen: ömsesidig hjelp, framåtskridandet och den arbetande klassens fullständiga befrielse. Denna stadga är försedd med en inledning i flera punkter. En af dessa ställer företsgets hufvudtanke i fullt ljus, Det säges i denna punkt, att för vinnande af det stora målet, arbetarnes ekonomiska frigörelse, hvarje politisk rörelse måste underordnas såsom medel. Bland de grunder, hvarpå Internationales organisation hvilar, äro äfven följande: lokala och speciella sällskaper för hvarje industri, grupperade i sektioner under förbundsstyxrelser (conseils föådersa.nx); öfver dessa styrelser finnes en generalstyrelse (conseils gånåral). ) En af föreniogens tidningar säger: Sektionen är typen för kommunen. I spetsen för sektionen står ett verkställighetsutskott, som vidtager de mått och steg som äro beslutna af sektionen. I stället att befalla, såsom nuvarsnde förvaltande verk, lyder det sina underlydande. Mellenlänken emellan de olika sektionerna och emellan sektionerna och generalstyrelsen, förbundsstyrelsen, som består af delegerade från sektionerna, har sig ålagdt: att försvara de olika korporationernas intressen, att undersöka de sociala och ekonomiska frågorna, att sammanhålla de förenade arbetarne i deras kamp emot Ra förtryck. Det är denna styrelse (federativstyrelsen) det tillkommer: att göra propaganda, att besluta om lämpligheten af arbetsinställningar, om läneansökningar, om filialafdelningar. Hon otför generalstyrelsens beslut. En förbundsstyrelse bildas icke förr än antalet sektioner gör det oundvikligt att ett gemensamt band förenar dem sinsemellan. Generalstyrelsen, bildad af arbetare som representera de olika nationer, hvilka deltaga i föreningen, åstadkommer samband mellan de olika arbetareföreningarne, på sådant sätt, att hvarje lands arbetare alltid äro underrättade om sin klass rörelser i de andra länderna. (Art. 5 af den i Gendve år 1864 på kongressen antagna författningen.) Hon samlar alla de handlingar hon erhåller från sektionerna eller anskaffar på annat sätt, och offentliggör en kungörelse, innebållande allt som kan intressera föreningen. På den årliga kongressen, hvars beslut bon sätter i verket, kungör generalstyrelsen en berättelse öfver årets arbeten, öfver föreningens ställning i de olika länderna och öfver de huf vudsakliga arbetsinställnipgarne. Det tillhör kongressen att, på två närvarande delegerades begäran, granska Internationales författning och etsdgar. Det är i kopgressen man diskuterar de frågor, hvilka föruv äro af generalstyrelsen bestämda och uppsatta på en föredragningslista, och öfver hvilka församlingen är kallad att rösta. Den årliga kongressen representerar den lagstiftands makten; det är generalstyrelsen, som uppfyller den verkställande maktens roll Föreningen erhåller medel genom de afgifter som medlemmarne betala. Dessa afgitter variera från 10 centimer årligen till 50 centimer i månaden för förbundsafgiften (cotisation födårale).. Hvarje medlem betalar dessutom en årlig summa af 10 centimer för geveralstyrelsens omkostnader. Hvarje sällskap bibehåller fri disposition öfver de afmedlemmarne erlagda afgifterna. Likväl, då ett sällskap eller ett förbund är underkastadt