Aftonbladet – 14 juni 1871, sida 2

ELFTE KAPITLET. Aftonen af den Jag då Hugh Lester had bundit sig vid sin Armida, var skön och varin ej endast i Denethorp, utan ock i London Till och med i Flesstreet, ja äfven vid dei smal: gata bortom Farringdonstorget, son förenar Floestreet och Holborn, hade man el aning om att vädret var vackert. Dot behöfdes också all klarhet himlen kund gitva, vid den krokiga, smela, ruskiga grän den, som i den tid vi skilårar ännu ej hade annen upplysniog då qvällen kom, än hrs mång och stjornor täcktes lemna, och d kande kaappt skönjas melian de höga husraderna, Öch likväl var det en tid då mång: menniskor snsågo derna otrefliga gata som verldens politiska mede!punkt, Ej beller fattades det utmärkte, ja store män, hvilka ökade sin egen betydenhet genom att beskydds dessa åsigter. Doaa institation på hvilken denna ryktbarhet grundadsa sig, var ett värdshus, hvars källarsal, belägen inåt gården, hvar qväl ända till trängsel fylldes af gäster. Den afton som vi ha att beskrifva, var kvuadernas actal mer än vanligt stort, om också icke finare än vanligt, enligt hvad mar kasde finna ar de täta maln at tobakarök från en mängd lerpipor och dunsterna af heta spritdrycker, som fyllde rommet. Dar funnos skräddare och skoflickare, klädesrvänglare från Beil Yard irlindska studenter från Grays Inn, jurister från Temple, skrifvare från City och författare från Grubstrest, som anrägo sig jamngoda raed Gratton och Barke. Bland jenna massa af habiluger sågs älven en och anan som synbarligen var främling på platen och af en eller annan orsak der gjorde stt tillfälligt besök. Bland: dessa, ehuro sittände för sig sjölf i