Aftonbladet – 8 juni 1871, sida 2

Det skulle vara en gruflig orättvisa emot Mark, att för ett enda ögonblick tro honom om att inför sin förnäma bekanta blygas öfver sina ringa och fattiga vänner. Hans förståndiga önskan att allena göra sitt besök, hade naturligtvis en helt annan grund. Men i alla fall — att efter att ha paraderat på Denethorps gator som förtrolig sällskapsbroder till mr Lester, föra honom upp i skomakarens öfvervåning — detta var likväl något obehagligt. Monsieur Lefort hade gått ut, för att gifva sina vanligalektioner, och då de båda herrarne, förebådade af Ernest, inträdde, fanno de endast de tre unga flickorna och Fleurette, som satt i miss Raymonds knä. Förhållandena voro ingalunda gynnsamma för ett ömt möte mellän de båda makarne och Mark kände sig i det hela rätt nöjd med den vändning saken tagit, så att han och Marie voro tvungna att helsa på hvarandra liksom de endast hade varit gamla bekanta, Men i hennes blick, i den varma rodnaden på hennes kinder, läste han, att så mycket hon ock hade förändrats — till sin fördel förändrats både i sätt och utseende — under dessa tre år, så var hennes känsla för honom oförändrad, så var hennes bjerta ännu lika mycket hans, som om de tre åren varit endast tre timmar; och så dunkla, så oklara voro hans känslor, att detta icke misshagade honom. Hvilken man känner också missnöje öfver att en qvinna har blifvit honom mera trogen, än han förblifvit trogen benne? För en liten stund var bon åter för honom den fordna tidens Marie och hans blickar besvarade hvad hennes sade. Vid deras inträde steg miss Raymond upp och lyfte ned Fleurette på golfvet. , iiss Lefort., yttrade Hugh obesväradt,! då han fann att nästan alla syntes öfverra